Kroppens hormonella reglering av vikten

De bidragande faktorerna som påverkar kroppsvikten kan sammanfattas med:

  • vätska
  • muskler
  • fett

Vätska

Vätskenivåerna i kroppen kan till viss del påverka kroppsvikten. T.ex. kan  intag av kolhydrater öka vätskenivåerna i vävnaden och en kolhydratfattig diet kan minska vätskenivåerna. Men trots detta är variationen i vikt p.g.a. vätska tämligen begränsad, förutsatt att man är normalt hydrerad.

Muskler

Musklerna i kroppen kan väga en hel del och regleras främst med tillgången till protein i kombination med hypertrofi p.g.a. belastning (t.ex. styrketräning). Om kroppen/musklerna inte belastas så gör sig kroppen av med den onödiga muskelmassan (atrofi), muskler som inte används kostar bara energi i förhöjd basalmetabolism (jämfört med fettceller som är mycket mindre energikrävande).  Vid alltför lågt intag av protein kan kroppen hamna i katabol (nedbrytande) fas och muskelmassan minskar trots ständig träning. Detta är tydligt hos träningsanorektiker och andra personer som inte får i sig tillräckligt med näring. Viktvariationer p.g.a ökad/minska muskelmassa kan vara avsevärda (20-30 kilo) på lång sikt (10-tal år) så länge man inte använder sig av syntetiska tillväxthormon (t.ex. anabola steroider som testosteron, ) som på syntetisk väg stimulerar proteinsyntesen (proteinbildning)  i hela kroppen.

Fett

Fettdepåerna är den viktigaste faktorn när det gäller påverkan av kroppsvikten. Fettet fungerar som en energibuffert som jämnar ut energibalansen på lite längre sikt. Fettet är ett smart sätt att lagra energi, eftersom det väger mindre än hälften så mycket per energimängd jämfört med protein och glykogen. Fettet skyddar dessutom från nedkylning, vilket gör att de hjälper till att spara energi när det är kallt.

Energibalans

Energibalansen är helt enkelt summan av energiintaget minus summan av förbrukad energi. Energiintaget består av föda och energiförburkningen av basalmetabolism (energiåtgång för kroppens basala funktioner) och utfört arbete. Basalmetabolismen minskar vid svält och vi brukar bli ganska trötta och sega när vi har lågt blodsocker (= mindre utfört arbete). Detta till trots, är och förblir ekvationen mycket enkel:

Energibalans = tillförd energi – förbrukad energi

En negativ energibalans leder på kort sikt till lågt blodsocker, vilket registreras av bukspottkörtelns alfa och betaceller vilka reglerar produktionen av insulin respektive glukagon. Glukagonet stimulerar glykoneogenesis  (återbildande av glykos i levern från protein) och lipolys (frisättande av fett från fettcellerna). Vid högt blodsocker ökar istället insulinet och glukagonet minskar. Insulinet stimulerar både glukogenes och lipogenes d.v.s lagring av energi som glykogen respektive fett.

Hunger och mättnad

Den långsiktiga regleringen av fettdepåerna styrs via hunger och mättsnadskänslor från hypothalamus. Hypothalamus har ett antal olika delar som reglerar födointaget:

Paraventrikulära, dorsomdediala och arcuate nuclei verkar ha en central roll i regleringen av födonitaget.

Laterala kärnan har funktionen av ett ”hungercentrum”. Vi försök har man stimulerat centrat vilket lett till att försöksdjuren äter hejdlösa mängder mat.

Ventromediala kärnan har istället funktionen av ett mättnadscenter och stimulans av detta center leder till mättnadskänsla och minskat matintag.

Det finns en rad olika substanser som påverkar hypothalamus mättnad/hungerkänsla. Man brukar dela upp dessa i två kategorier: orexigeniska (som medför hungerkänsla) och anorexigeniska (som medför mättnadskänsla). Några typiska orexigeniska substanser är Neuropeptid Y,  alfa-MSH, endorfiner, glutamat, ghrelin. Några typiska anorexogeniska substanser är leptin, serotonin, insulin, CART (cocoaine amphetamine regulated trancsript).

De orexigeniska substanserna verkar via POMC/CART-producerande neuroner (ProOpiumMelanoCortin respektive CocaineAmphatamineRelatedTranscript) i arcuata kärnan som i sin tur ökar hungerkänslan genom att skicka signaler till den paraventrikulära kärnan.

De anorexogeniska substanserna verkar istället via AGRP/NPY-producerande neuroner (Agoutirelatedprotein och neuropeptid Y). Dessa stimulerar istället mättandskänslan.

Exempel:

Om vi äter en måltid så kommer blodsockret att höjas efter ett tag. Detta medför en höjning av insulinnivåerna som i sin tur stimulerar AGRP/NPY som ger mättandskänsla. Cholecystokin (CCK) frisätts när tunntarmen kommer i kontakt med fetter. CCK stimulerar även de AGRP/NPY. Samtidigt som substanserna stimulerar AGRP/NPY så sker även en viss inhibering av POMC/CART.

Fettcellerna i kroppen frisätter leptin. Ju mer fett vi har lagrat desto mer leptin utsöndras i blodet Leptin fungerar på precis samma sätt som CCK genom att stimulera AGRP/NPY och ökar mättandskänslan. Det betyder alltså att det är fettdepåerna själva som talar om för kroppen om de behöver fyllas på eller ej. Låga nivåer av leptin (eller avsaknad av leptinreceptorer) ökar hungerkänslan.

Observera att fettdepåerna minskar sin frisättning av leptin under fasta, vilket betyder att även om man har fetma så kan man inte helt förlita sig på leptinet för att känna mättandskänsla.

2 kommentarer till Kroppens hormonella reglering av vikten

  1. Rasmus skriver:

    Ni har blandat ihop det lite med signalsubstanserna. AGRP/NPY (neuropeptid Y) är de orexiska signalerna som leder till ökat födointag och POMC/CART/alfa-MSH står för de anorexogena substanserna som förmedlar mättnadskänsla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting