Ätardagen

Är det verkligen sant? Ja, du går snabbare ner i vikt om du proppar i dig kalorier en dag i veckan. Detta är en hemlighet som kroppsbyggare länge har använt för att bränna fett och bygga muskler. Nu finns kunskapen här för dig att ta del av.

I Slow Carb Diet som vi har använt för att gå ner 60 kg i vikt så finns det en ätardag i veckan. Vi tror att den har bidragit till vår framgång eftersom vi aldrig behövde vänta mer än 6 dagar innan vi fick njuta av mat som inte ingick i dieten. En förutsättning för att ätardag ska fungera är att man ligger på tillräckligt lågt energiintag de andra dagarna i veckan samt att man inte har tendenser till hetsätning (se vår spellista om ätardagar HÄR).

Varför belöning är viktigt

När man läser forskningen om att lägga om vanor så förstår man hur viktigt det är med belöningar. En vana går bara att ersätta med en annan och efter­som alla vanor är länkade till någon sorts belöning så måste den ersättande vanan också innebära en belöning. Du inte kan alltså inte sudda ut ditt behov av belöning och det är därför dieter som aldrig tillåter belöning är dömda att misslyckas i längden. Vi föreslår att du belönar dig ordentligt en dag i veckan. På det sättet skapar du en ny form för en gammal vana och behöver inte misslyckas med din diet för att få en ordentlig belöning. Charles Duhigg beskriver vanor som cykler av triggar och belöningar. I en intervju tar han faktiskt Ferriss diet SCD med ätardagen som ett exempel på hur man ”byg­ger om” en vana utan att ta bort den belönande komponenten.

Många har ätardag på lördagar eftersom de är lediga då men det kan egentli­gen vara vilken dag som helst så länge du ser till att det alltid blir minst fem dagar mellan dem. Se denna dag som en dag utan regler då du får njuta fritt av det du längtar efter. Ät ordentligt men kom ihåg att det inte är en tävling i vem som orkar trycka i sig mest.

Hur hjälper ätardagen dig ner i vikt?

1) När du har ätardag återställs hormonerna som reglerar fettförbränningen och din förbränning ökar. Ett problem med gamla tidens dieter är att fettför­bränningen går ner (s.k. svältläge). En ätardag i veckan hjälper din kropp att hålla fettförbränningen hög.

2) Dagen efter din ätardag är musklerna fulla med energi och du kan träna tungt i gymmet och bygga muskler.

3) Den gör ditt sociala liv lättare. En dag i veckan kan du gå på fest, äta ute eller äta tårta på kalas om du vill. Allt detta samtidigt som du går ner i vikt.

4) Forskning visar att i princip alla dieter fungerar lika bra. Den avgörande parametern är inte vilken diet du håller utan att du håller den länge. På ätar­dagen slipper du dåligt samvete och slipper känna dig berövad livets goda. Det tog Olle 9 månader och Jenny ca 2 år att komma till sin målvikt och alla 51 Ätardagen – allas favorit

Vad är det som händer i kroppen under en ätardag?

Inför en ätardag i veckan. Alla överäter ibland, varför inte göra det kontrollerat? Kroppsbyggare har länge använt kontrollerat överätande för att bränna fett och ”deffa” sin kropp. Denna dag hjälper dig att bränna fett och den hjälper dig att få utlopp för det du är sugen på att äta så att du orkar hålla din diet så länge som du behöver för att få din drömkropp. På en ätardag kan du äta mycket. Snåla inte, ät det du verkligen njuter av.

Under ätardagen så försök hålla en jämn blodosckerkurva, ät regelbundet (c:a var tredje timma) och undvik panikhunger, den skickar svältsignaler till kroppen och under ätardagen vill vi istället skicka ett tydligt budskap till kroppens alla hormonsystem: det finns överflöd av mat!

I vår testgrupp var det tydligt att flera av deltagarna var lite väl försiktiga på ätardagen. Det är fullt förståeligt, eftersom det känns väldigt konstigt att öka energintaget för att gå ner i vikt. Det som blev tydligt i vår testgrupp var att om man snålar på ätardagen så händer två saker:

* Energiomsättningen fortsätter gå ner och kroppen hamnar i svältläge vilket medför minskad förbränning.
* Man får sug dagen efter eftersom man höll igen och inte känner sig fullkomligt nöjd.

Hur hjälper ätardagen dig mentalt?

Alla överäter ibland. Genom att göra detta kontrollerat på dieten så slipper du bryta dieten för att du har ätit något otillåtet.

Detta är en dag då du kan släppa kontrollen. Inga regler denna dag!

Det är en dag då du fullständigt kan njuta av maten. De flesta överviktiga har lärt sig att associera godsaker med skuld. Nu behöver du inte göra det.

Unna dig det du verkligen tycker om och som du längtat efter. Att använda sig av sugen-på-listor är en enkel metod. Om du blir sugen på något särskilt under veckan så skriv ner det på en lista så att du är beredd på vad du ska unna dig när din ätardag kommer.

Hetsätning och ätardagen

Man kan fråga sig hur sunt det är ur ett beteendeperspektiv och en invänd­ning kan vara att man fostrar ett hetsätande beteende. Låt oss titta på det.

Det finns två teorier kring vad som orsakar hetsätning. Den första kallas för Restraint theory som pekar på hårdbantning eller hård reglering av kosten som orsaken till hetsätning. Vissa tillfrisknande bulimiker som Jenny har träffat har skämtsamt kallat sig för “misslyckade anorektiker”. De kunde efter en period av hårdbantning inte låta bli att äta. Hetsätningen innebar ett stort misslyckande för dem som gjorde att de kompenserade med ännu tuf­fare diet vilket ledde till ännu mer hetsätning. Här skiljer sig ätardagen från hetsätning eftersom du inte ska kompensera för din ätardag utan återgå till din vanliga dietkost.

Det kan hända att du får ett mycket starkt sug efter din ätardag om du ligger för lågt i energiintag under veckan. Svält dig inte. Det är onödigt jobbigt, kan framkalla hetsätning och påverka de långsiktiga viktresultaten mycket negativt.

111 kommentarer till Ätardagen

  1. ABC skriver:

    Om jag drar ned på kalorier med 1000 per dag under 6 dagar i veckan, och på min så kallade ”ätardag” stoppar i mig 7000 kalorier mer än mitt normala intag per dag, hur smart är det på en skala?

    Vilket skitsnack.

    • jenny skriver:

      Hej anonyma Ingen. Du har fått siffrorna om bakfoten här. Rekommenderade mängder är att ligga på 500 kcal minus 6 dagar i veckan och och äta dubbelt mer än vad du förbrukar under ätardagen (kan även funka med något mer).

      Smart? Det beror på vad du menar med smart. Om du med smart menar att man ska kunna hålla en diet och gå ner all sin övervikt så är det extremt smart.

      Men… vad vet vi, vi gick ju bara ner 60 kg…

    • olle skriver:

      Hej ABC, du har en bra poäng i ditt resonemang. Ekvationen går förstås inte ihop. I ditt räkneexempel blir det ju ett överskott på 1000 kcal per vecka, d.vs. man går upp i vikt.

      Men låt oss se vad det innebär att ligga 7000 kcal plus på en ätardag. Om jag normalt förbränner 2000 kcal per dag så innebär +7000 kcal att jag måste äta totalt 9000 kcal på ätardagen.

      Men om jag vill vara riktigt säker på att jag ligger 7000 kcal plus så bör jag äta ytterligare 1000 kcal för att kompensera för den dietära thermogenesen (DT). Ämnesomsättning ökar p.g.a matintaget. Kroppen går på högvarv hela eftermiddagen och natten efter ätardagen, pulsen är hög och jag kan omöjligen sova med täcke p.g.a. värmen

      Med denna beräkning så är jag uppe i 10.000 kcal på ätardagen! Det är en prestation att få i sig detta (det påstås att simmaren Michael Phelps och en del kroppsbyggare får i sig detta).

      Jag har maximalt lyckats få i mig 6000 kcal på en ätardag och då har jag varit spyfärdig och haft rejält ont i magen.

      Med 6000 kcal får jag ett dagsöverskott på 4000 kcal. Om man tar bort det från underskottet av dietdagarna hamnar jag på -2000 kcal för hela veckan. Om jag dessutom räknar med en ökad ämnesomättning så blir det totala underskottet kanske -3000 kcal vilket motsvarar drygt 0,3 kg fett.

      Så även om jag äter så att jag mår illa på ätardagen så kommer jag fortfarande gå ner i vikt!

      • Lina skriver:

        Hej!
        Jag undrar också lite om detta. Om det är så att man redan är normalviktig och bara vill gå ner några kg (3 i mitt fall) så kan jag ju inte ligga på -500 kcal varje dag för då äter jag mindre än 1200 kcal /dag och det har jag förstått inte ska vara bra (dessutom blir man ju panikhungrig mot slutet av dagen i så fall). Så då när ätardagen kommer så har jag ju inte så stort underskott att ”ta på” så det är ju lätt att jag då äter upp alla mina insparade kalorier igen. Gör inte det något? Behöver jag verkligen inte räkna hur många kalorier jag stoppar i mig denna dag?

        Hälsningar Lina

        • olle skriver:

          Hej Lina, du har helt rätt i att du måste ha ett underskott att ”ta på” om du ska ha ätardag. Hur stort underskottet behöver vara beror på hur mycket du vill äta på ätardagen och hur mycket du kan avstå under resten av veckan. Ätardag fungerar bäst på dieter som ger ett stort energunderskott utan att man känner hunger (slow carb dieten t.ex.), dessa dieter brukar ofta upplevas som lite tråkiga och kräver en ätardag för att man ska orka med dem (mentalt). Om man förösker gå ner i vikt genom att bara minska på kalorierina utan att samtidigt ändra vilken typ av mat man äter så kan det bli ganska jobbigt. I ditt fall så kanske du får nöja dig med -200 kcal per dag och istället en gång i veckan unna dig en ätarmåltid, typ en trerättersmiddag med efterrrätt.

  2. mat-ilda skriver:

    hej! jag är inte helt på det klara med ätardagens regler (eller avsaknad av)

    *måste man göra de där benböjen? är det bara på ätardagen?

    *får man bryta de andra teglerna den dagen, tex dricka läsk och äta frukt?

    *har ni erfarenhet av nedkylning ex.kalldusch?

    tack för tydlig info annars!

    • olle skriver:

      Hej Mat-ilda

      Den enda regeln är att du måste avsluta ätardagen när du går och lägger dig på kvällen (du kan alltså inte dela upp ätardagen på två halvdagar). Annars finns inga som helst regler på ätardagen, du får äta både frukt, godis, bullar, semlor och dricka läsk (både light och vanlig). Din uppgift på ätardagen är att njuta så pass mycket att du utan problem kan hålla dieten en vecka till.

      Benböjen är bara tänkta att göras på ätardagen, strax innan man äter. Det är frivilligt, vi har bara gjort det någon enstaka gång under två års tid och har aldrig sett någon nytta med det. Det skulle möjligen kunna ha en funktion om man är extremt insulinresistent.

      Vi har aldrig testat nedkylning. Effekten av kallduschen är försvinnande liten och är bara obehaglig. Vi skulle inte rekommendera det.

      Det finns mycket i Timothys bok som distraherar och förvirrar. Maten är den absolut viktigaste förändringen. Allting annat är småpetiga detaljer som sällan har någon praktisk betydelse.

  3. Karin skriver:

    Jag är i desperat behov av hjälp och har läst en del på er blogg och tänker att ni är rätt personer att fråga. Det här är en väldigt lång kommentar, men det skulle betyda så mycket för mig om ni tog er tid att läsa och svara, för jag vet inte vad jag ska ta mig till!
    Jag är en 23-årig tjej på 55 kg och 158 cm. Jag har sedan i somras använt en kaloriräknar-app och har snittat 700 kcal/dag (stenhårt) i ungefär 6 månader, vilket kanske har försatt min kropp i svältläge.
    Jag tränar oftast 3 ggr/vecka, men ”äter inte upp” de förlorade kalorierna efter träning. Enligt Harris-Benedict är mitt kcal-behov ca 1800, och således 1300 om jag vill gå ner 0,5 per vecka. Egentligen ligger jag ju som bekant på ett underskott på 1100 kcal/dag (och ännu mer med tanke på det jag bränner under träning), men jag går ändå inte ned i vikt.
    Därför bestämde jag mig för att prova en ätardag, men visste inte hur mycket jag vågade äta, fegade ur och fick bara i mig 1600 kcal. För hur vet jag hur stort överskott/underskott det blir, med tanke på att min kropp förmodligen är i svältläge och inte alls förbrukar 1800 per dag?? Det är alltså min första fråga; hur mycket ska jag äta?

    Den andra är: KAN jag komma runt svältläget och få igång fettförbränningen med hjälp av ätardagar? Kommer inte min kropp sluka allt den kommer över nu? (Den senaste ätardagen gjorde inte stor skillnad, möjligtvis några hg plus).

    Den tredje är huruvida jag borde ”äta upp” de kcal jag förbrukar under träning, eller ska jag egentligen helt enkelt stoppa i mig 1800 kcal/dag, PUNKT?

    Hoppas att ni orkar läsa och svara på detta! Kram

    • jenny skriver:

      Hej! Tack för din kommentar.
      Att bara äta 700 kcal/dag är rejäl svält. Mensen borde ha försvunnit tex. Dubbelkolla gärna att din app räknar rätt. Din diet låter extrem i våra öron och kanske skulle du behöva ta hjälp i detta läge (av läkare eller dietist).
      Om vi kunde backa tiden så hade vi föreslagit att du när du började endast skulle hålla ett energiminus på -500 kcal/dag, moderat träning och ta en ätardag i veckan för att para viktnedgång med att inte hamna i svält. Det som händer dig just nu är att den fina balansen är rubbad och en ätardag kommer inte ge samma effekt.
      Du får tyvärr räkna med att det kommer att ta lång tid att återfå normal förbränning (kanske ett helt år). Så du befinner dig i en lite besvärlig situation; du måste äta mer för att öka din förbränning till normal igen men om du äter för mycket mer så kommer du att öka i fettvikt ganska snabbt.
      Om jag vore i din situation skulle jag försöka locka igång förbränningen och samtidigt inte gå upp för mycket i fett genom att sakta öka mitt intag. Kanske 100-200 kcal mer varje dag i 30 dagar för att sedan stämma av och öka lite till. Jag skulle äta minst 200 kcal direkt efter varje träning i form av snabba kolhydrater (bröd, ris, pasta, potatis), dessa kommer fylla på energin i musklerna och skulle göra mig piggare och starkare inför nästa träning och sätta igång en positiv spiral där min styrka och förbränning kom igång.
      Lycka till!

  4. Karin skriver:

    Stort tack för svaret!
    Jag tror att appen räknar rätt, jag dubbelkollar ofta kcal-mängden genom att googla och väger allt på minsta grammet. Mensen försvann mycket riktigt ganska tätt efter att jag började med kcal-räknandet och nu har jag börjat äta medicin för att få igång den.

    Jag började redan förra veckan att öka mitt intag till 800-900 kcal/dag för att jag misstänkte att det var som ni skrev. Jag kämpar dock jättemycket med ångesten jag får av att tro att jag ”äter för mycket”, men att ni skriver att det är det jag borde göra och att 700 är alldeles för lågt gör en väldigt stor skillnad för mig, mentalt.

    Jättestort tack igen för att ni tog er an mina frågor, känner mig lite mindre förvirrad nu! ;)

    • jenny skriver:

      Åh va bra att du ökar på. I sådana här situationer gäller det att sitta lugnt i båten och inte göra drastiska förändringar. Om du skulle börja äta 1800/dag så skulle kanske inte förbränningen hänga med och du skulle lägga på dig lite och då kanske få ångest över det och börja svälta dig igen. En stadig och stegvis förändring är det som gör att man får en hållbarhet på sikt. Önskar dig tålamod och att du visar dig själv omtanke och förståelse i din process.

  5. Caroline skriver:

    Hej!

    Jag är en tjej på 20 år som väger 47 kg och har en längd på 151 cm. Jag har kollat upp via en hemsida hur mycket jag ska få i mig under en dag för att behålla vikten och enligt den hemsidan ska jag få i mig 1290 kcal per dag. Nu är det så här att jag vill få bort bukfettet så jag försöker gå – 500 kcal per dag. Denna veckan har jag hamnat runt 750 kcal per dag. Ibland mer och ibland mindre. ( blir mätt när jag ätit) På grund av förkylning har jag inte tränat något.

    Min fråga är ska jag fortsätta med samma kcal intag + träningen då och ”gå lös” på ätardagen och äta vad jag vill? Eller anser ni att jag borde ändra min kost? Är jätte rädd på ätar dagen och vågar inte äta mycket onyttigt! Jag hoppas verkligen ni svarar.

    MVH en mycket förvirrad tjej

    • jenny skriver:

      Hej förvirrad,
      1) Din BMR är 1290 – vilket är grundförbränningen för din kropp. Det betyder att utan någon kroppsrörelse bränner du 1290.
      2) Din totala energiförbrukning är 1540.
      3) Om du dessutom tränar så kommer din förbrukning att gå upp med kanske 200-300 kcal per pass.

      Om du ska ligga på -500 per dag så ser du nu att du måste äta mer än du gör (1040 och de dagar du tränar 1300). Som du äter nu så svälter du dig!

      Nu kommer jag till ett känsligt område för många, jag vet, men varför ska du gå ner i vikt? Jag vill uppmärksamma dig på att du inte är fet om man räknar på ditt BMI (förhållandet mellan vikt och längd). Det är skillnad på att välja en smalare kropp än snittet och att ha ätstörningar. Jag hoppas att du är tillräckligt ärlig med dig själv så att du vet vilken kategori du tillhör.

      Din BMI är 20.6. Gränsen för undervikt ligger på under 18,5 (motsvarar tre kilo under din nuvarande vikt).

      Gör en fettmätning för att få reda på hur mycket fett du faktiskt har. Det kan ju vara så att du har väldigt lite muskler och mycket fett (sk. skinny-fat). Det är bara en fettmätning som kan ge svar på det. Låt någon professionell mäta dig för att få säkrare siffror (DEXA, BodPod eller kaliper, fettmätningsvåg duger inte).
      OM fettmätningen visar att du har en fettprocent under 20% så kan du fundera över vad som är en hälsosam vikt för dig. Du kanske är framme redan? Att som kvinna gå under 20 fettprocent är ganska tufft (marginalerna är mindre vilket gör att du måste dra in på ätardagen, ja) och viktnedgången måste få ta ordentligt med tid. De flesta som går under 20 fettprocent tävlar i bodybuilding och de har personliga coacher som lägger upp och anpassar planen för mat och träning löpande. Att på egen hand gå ner i vikt till väldigt låga nivåer som de gör när man inte har expertkunskap kan få tråkiga konsekvenser. Det kan vara så att om du går ner för mycket i vikt så kommer du se ut som ett benrangel. Ett smartare sätt är i det fallet att träna tung styrketräning. Då får du bättre hållning som gör att du ser smalare ut och fina, fasta former.

      Nr 1: Ta reda på din fettprocent så att du ser hur stor marginal du har till undervikt och hur din vikt är fördelad på muskelmassa och fettmassa. Det är kanske styrketräning du behöver.

      Nr 2: Om du bestämmer dig för att gå ner i vikt ytterligare så är 750 per dag på tok för lite!!! Jag blir alltid orolig när jag hör folk berätta att de svälter sig. Det är så onödigt, det kan skapa hetsätningsbeteende, du kan förlora mensen och förstöra din metabolism (dvs. att kroppen blir ännu bättre på att lagra det du äter som fett än innan). Att gå på pulverdiet med 500-700/dagen är kanske ok om man väger 130 kg och behöver få en rivstart i sin viktnedgång och har en läkare som övervakar processen. Men för oss andra – nej.

      Slappna av och ta det lite lugnare. Om du vill gå ner i vikt så gör det på ett skonsamt sätt.

  6. Caroline skriver:

    Tack för svaret!

    Anledningen till att jag vill gå ner i vikt beror på bukfettet. Jag har fått reda på att jag får bort det genom kondition och genom att skippa kolhydrater, på det sättet kommer jag tyvärr gå ner överallt.

    Det verkar som att jag har missuppfattat hur mycket jag ska äta per dag och kommer börja äta enligt dina kcal beräkningar från och med nu.

    Men om jag har uppfattat det rätt nu så ska jag äta 1300 kcal de dagar jag tränar och 1040 kcal de dagar jag inte tränar. Går det fortfarande bra att ha en ätar dag i veckan och äta vad jag vill/hur mycket jag vill? (Är jätte rädd för att gå upp i vikt istället)

    Förlåt för ett långt ”inlägg” men har ytterligare en fråga. Jag ska ju äta 1300 kcal de dagar jag tränar. Brukar förbränna ca 600 kcal per pass. Ingår mina 600 kcal som jag förbränner i dessa 1300 eller ska jag förutom det jag har förbränt få i mig 1300 kcal per dag? Jag hoppas du förstår min fråga.

    Är mycket tacksam för svar!

    • jenny skriver:

      Det är inte kolhydraterna man behöver minska, det är totala energin för att gå ner i vikt. Testa dig fram med mat och träning och se hur du mår och vilka resultat du får. Anpassa efter din kropp/person.

      Ja, man går ner överallt när man går ner. Men om du har bukfett innanför magmusklerna (viceralt fett) så kommer det att brännas först. Men jag tror med tanke på din vikt att det du har på magen är underhudsfett (om det dallrar och går att nypa i så är det det) och det förbränns i samma takt som övrigt underhudsfett.

      Bra att du äter mer! :-) Nu blev jag glad.

      För att gå ner när man är så nära en smal kropp så kan det vara lite svårare att ha ätardag eftersom dina marginaler är så små till att råka äta för mycket men de även är små till att du äter för lite. Vad jag tror är bra för dig är att du får ett mer jämt intag av energi. Lättast blir det om du inte tar ätardag alls just nu. Om du kan tänka dig att skippa ätardagar så är det det bästa. Om du måste ha dem så räkna kalorier så att du hamnar på kanske 2000. Du kan i alla fall inte äta vad du vill hejvilt på ätardagen om du vill gå ner i vikt nu.

      Vi är glada för dina frågor, inget att be om ursäkt för. :-)

      Det är svårt att skatta energiförbrukningen när man tränar. Maskinerna har glädjemätare.
      600 kcal är = löpband snabb löpning 12 km eller gå 15 km eller 2 timmar i steppmaskin.
      Men vad vet jag, du kanske tränar hårdare än de flesta. Slit inte med konditionsträning i evighet för att bränna fett. Använd träning för att må bra och inte som en viktminskningsåtgärd. Du har underätit en period och det kan bli för mycket stress på kroppen att träna hårt (du kan skada förbränningen om du pressar dig för hårt mentalt och fysiskt under en period). Ta det lite lugnare, du kommer att gå ner i vikt även om du minskar dina pass.

      Mitt tips är att du kör 1040/1300 och inte tar ätardag. Testa 4 veckor och utvärdera. Vi hjälper dig gärna.

      Hur känns det när jag skriver att du ska testa utan ätardag. Blir du lugn eller känns det deppigt? Jag frågar eftersom du skrev att du blev ”rädd” på ätardagen.

  7. Caroline skriver:

    Tack så mycket för svaret!

    Jag är tyvärr en riktig gottegris egentligen och älskar allt som kallas för onyttigt men när jag väl bestämmer mig för något så gör jag det.

    Hittills har jag haft en ätardag i veckan och det är den dagen som har motiverat mig till att fortsätta att äta rätt och träna men ska testa i fyra veckor (från och med måndag) och se hur det går. Vill gärna ha en sista ätardag nu på lördag.

    När det gäller min kropp så måste jag säga att jag älskar mina kurvor. Det enda jag ogillar är fettet runt magen. Därför tränar jag ca. 5 dagar i veckan. 45 min på löpbandet. Det varierar med powerwalk och joggning. Förutom det kör styrketräning för att få en fast och vältränad kropp. Jag har dock en förkylning som har pågått i två veckor och vägrar släppa så jag har gått ut och gått i en timme/dag under dessa två veckor.

    Jag tänkte på fettet runt magen. Precis som du har skrivit så dallr ar det och går att nypa i. Hur skulle du rekommendera att jag får bort det? :)

    • jenny skriver:

      Hej min vän, Okej, om du är gottegris och ätardagarna har fått dig att klara de andra dagarna så tror jag att du måste ha någon slags belöning. Mitt förslag är att du testar ett cheatmeal/vecka. Det är en måltid istället för en hel dag – kanske en smaskig middag med varmrätt och efterrätt per vecka. Då får du lite belöning men inte en hel ätardag som bromsar din viktnedgång totalt. Det är viktigt att du ser till att hitta en balans mellan att du får unna dig och bli belåten men att du fortfarande ligger på energiminus kalorimässigt. Det får inte bli för strängt för då kommer du ge upp innan du når målet och dessutom ta igen efteråt och gå upp igen – men det kan inte bli för mycket belöningar heller för då kommer du inte gå ner i vikt alls. Det är en mycket fin balans. En konstform som kräver mycket självmedvetenhet och kunskap om hur man fungerar.

      Det låter som att du tränar fint och det låter som 200-300 kcal per pass. Kanske har din förkylning inte gett med sig pga att du åt för lite och att du promenerade dagligen. Nästa gång testa att bädda ner dig, inte underäta och låta kroppen tillfriskna. Duktiga kan vi vara när vi är friska och starka igen.

      Enda sättet att bli av med fett är att bränna det. Tyvärr kan man inte punktbränna. Jag hade gärna bränt mer på magen men inte i ansiktet och i tuttarna. Får lite getansikte och kycklingbröst när jag är smal, en gravid get-kyckling kan man säga ;-D Så du får hitta din gyllene medelväg, hur smal kan du bli så att du är medelnöjd med helheten.

      En sista kommentar så att du har rätt ställda förväntningar på din viktnedgång nu bara. Du kommer att gå ner max 0,2-0,3 kg/vecka. Förvänta dig inte mer. Du är liten i kroppen så din förbränning är liten även om du tränar mycket. Det betyder att om du tex. ska gå ner 3 kg så kommer det att ta ca 10 veckor. Jag hoppas du utrustar dig med tålamod nu, det kommer avgöra om du lyckas. Om du ibland unnar dig en riktig ätardag, och ibland måste man det för att orka fortsätta, så kanske du inte får någon viktnedgång den veckan men det är bara att fortsätta. Jag har perioder ibland då det bli stopp för att jag vill äta godis, har PMS, är förkyld eller helt enkelt bara måste få äta lösgodis och choklad. Jag vet att det försenar mitt resultat men jag vet också att det gör att jag orkar gå vidare för att jag har ”fått det ur mitt system”.

      Att späka sig är aldrig hållbart!!!

      Ser fram emot att få höra hur det går för dig. Kram på dig. Jenny

  8. Sandra skriver:

    Hej, jag har infört ätardagar en gång i veckan, men mitt problem är att jag oftast blir illamående och spyr. Hur påverkar det kroppen och processen? Tänker att man ändå inte får i sig alla kalorier om man spyr upp dem och att blodsockret höjs? Vet inte hur det förhåller sig :) jag är 169 cm lång och väger nu 75 kg (började på 86 kg för 4 månader sen) och vill ner till 65-68 kg). Äter ca 1500 kcal per dag när jag tränar och 1300 kcal vid vila. Ibland har jag blivit sugen på godis och då haft en s.k ätardag ( fått i mig upptill 1 kg lösviktgodis) som alltid slutat i att jag kräkts. Vore så tacksam för dina råd och tips :)

    • jenny skriver:

      Hej Sandra, tack för ditt inlägg. Grattis till din viktnedgång.

      Det är lätt hänt att få i sig för mycket på ätardagen. Om man äter snabbt och inte hinner med att känna sig mätt så kan det bli en mycket obehaglig överraskning hur mätt man blir. Vissa verkar vara lagda åt goffar-hållet mer medan andra kan ta en ätardag men ro. Olle har inte samma goffar-tendenser som jag, han har blivit ordentligt mätt några gånger men jag har råkat ut för samma sak som du en eller två gånger. Jag har faktiskt blivit så rädd av denna upplevelse att det har räckt för att vidta åtgärder. Det kändes så oerhört destruktivt för kropp och själ att äta så mycket och få kroppen att må så dåligt. ”Hjälp, ska jag få bulimi nu?!” typ. :-O

      Mina åtgärder:
      Ät långsamt
      Lägg fram det du ska äta i en liten skål. Du kan fylla på den igen när du vill men redan det att inte ha hela påsen godis eller vad det nu är inom räckhåll kan hjälpa dig att äta lite långsammare och hinna känna efter hur din kropp reagerar.

      Mättnadsskala
      Vad jag gjorde var att använda en mättnadsskala 1 – så hungrig man kan bli till 10 – så mätt man kan bli/spyfärdig och 5 är varken mätt eller hungrig. Jag har löpande stämt av min siffra på skalan under mina ätardagar och försökt hålla mig mellan 4-7. Jag har kunnat komma till 7 (=mycket mätt) efter frukosten tex. Och sedan bestämt att nu äter jag nästa gång tidigast när jag är på 5 (=varken hungrig eller mätt) igen och att jag måste sluta vid 7. Lite tråkigt att vänta och man kan bli irriterad över att man så snabbt kommer upp i 7 igen men man slipper må dåligt. 

      Längtar-efter-lista
      En annan taktik är att jag under veckan skriver en längtar-efter-lista vad jag verkligen är sugen på. Då behöver jag inte köpa hem hela butiken på lördag morgon bara för att jag vill ha allt jag ser. Jag vet att jag inte kommer orka äta allt och att jag bara kommer slänga det istället vid dagens slut (ha godis hemma funkar inte!) så om jag vet vad jag ska köpa så är det lättare för mig att handla just det och det blir mindre vilket gör att jag kommer kunna hinna/orka njuta av det jag köpt hem. Jag älskar fin handgjord choklad och prinsesstårta från kondiset och blir mer nöjd på mindre när jag äter riktigt delikat. Det kostar mer men det är det värt. Tricket är att hitta njutningen. På detta sätt så känner jag mig lugnare och tryggare att jag ska få det jag vill ha och behöver inte stressa i mig allt som kommer i min väg.

      Fota maten och utvärdera
      Jag har förstås tagit kort på allt jag äter även på ätardagarna vilket har gjort det lättare att utvärdera hur viss mat får mig att må. Då kan jag också se vad jag verkligen njöt av och när jag bara ”fulåt” som i hypnos ;-) utan att egentligen uppleva maten.

      Lagom aktivitet
      Vilka aktiviteter jag har under min dag kan också hjälpa eller stjälpa mig. Något att göra som kräver lite av min uppmärksamhet några timmar är bra så att jag inte oavbrutet sitter med godispåsen i handen hela dagen. Jag har gillat att ta långpromenader i maklig takt. Det har varit skönt för magen på eftermiddagen att få lite rörelse. Ett skönt friskispass eller bikramyoga innan åtardagsmålet sätter igång på förmiddagen har varit en skön start. Men andra saker som inte innefattar motion duger bra under dagen också. Gå på konsert, bio, åka till IKEA, åka på spa och sådant. Jobba har faktiskt fungerat bra ibland också.

      ***
      Kalorierna som du spyr upp tas inte upp av kroppen men du spyr förmodligen inte upp allt du äter så du behöver inte vara rädd för att du inte får i dig tillräckligt. Min erfarenhet är att jag gick ner i vikt ganska långsamt pga att jag tog mycket kraftiga ätardagar. Jag förstod det men var samtidigt inte villig att dra in på ätardagarna särskilt mycket för det var det som fick mig att hålla ut resten av veckan. Men när vi tar stora ätardagar så sinkar vi vår viktnedgång, tuff skit men så är det. Jag fick nöja mig med en långsammare viktnedgång. Bättre att kunna hålla dieten och så länge jag fortfarande gick ner så fick det duga.

      Hoppas du testar några av tipsen och hittar ett sätt som fungerar för dig. Lycka till!

  9. Sandra skriver:

    Hej Jenny,
    Wow, stort tack för dina tips och råd :) jag ska pröva detta redan nu på lördag (min ätardag). Jag har en annan fråga som rör min viktplatå som jag befunnit mig på den senaste månaden: hur kommer jag förbi den? Jag har en historia där jag fullkomligt svält mig själv i perioder och givetvis tappat 10 kg men sen gått upp allt igen efter bara nån månad. Vill därför inte hamna där igen utan denna gång vill jag äta och leva sunt, men samtidigt kunna unna mig godsaker då och då. Mitt problem är att jag ibland bara ”måste” ha den där smörgåsen med ost och smör på och den där goda kladdkakan på fikabordet – ska man unna sig detta när impulserna kommer eller hålla igen? Hur mycket ”ställer man till det” om man har flera ätardagar per vecka?

    Tack för en superbra blogg! Älskar att läsa och grotta ner mig i det ni skriver, superintressant och inspirerande :) )

    • jenny skriver:

      Hej igen,
      Om jag var du så skulle jag klara ut vad som ger mig dessa sug och ”måst ha”-känslor. Det verkar som att du triggar. Dvs vissa saker får dig att reagera nästan automatiskt och reflexmässigt äter.

      Triggar kan vara:
      • Situationer (framför TVn, möte med fika på jobbet, konferens, fest med familjen).
      • viss mat (kanske viss ”godkänd”mat kan trigga tex kan jag få sötsug av lightläsk medans Olle inte får det).
      • känslor som du vill distrahera dig från.
      • tankar (du går in i ett missgynnsamt sätt att tänka tex. ”Allt eller inget”, ”bara idag…”börjar imorgon istället”, ”idag räknas inte” osv.. ).
      • fysiska tillstånd (tex. Trött, hungrig, sjuk, alkoholpåverkad, fysiskt rastlös).
      • omgivningen (socialt umgänge, men även fysiskt tex att du har godis i skåpen).
      • platser (tex. Fikarummet, affären, pressbyrån som luktar bulle).
      • vanor (tex. Förmiddagsfikat, biogodiset, fredagsmyset).
      I vår bok ”Knäck koden och gå ner i vikt” går vi igenom triggar mer i detalj.

      Några andra parametrar som kan göra det svårare att stå emot när du blir triggad är:
      • Att du inte har fattat ett ordentligt beslut utan tar nya mat-beslut löpande (funkar inte).
      • Att du går hungrig.
      • Att du äter för varierat och gott även om det är dietmat. Då kan du driva på aptit och hunger.
      • Att du har ätit för lite och faktiskt behöver mer energi.
      • Att du är stressad eller uttröttad på något sätt antingen mentalt eller fysiskt eller både och. En börda inom familjelivet, på jobbet, med hälsan, relationer, ekonomi, ensamhet mm. Kan skapa en stor börda som gör att man inte har samma kapacitet att stå emot när det gäller maten.

      Nu kan du börja fundera över hur du fungerar och vad dina triggar och ”fällor” är. Jag har jobbat mycket själv med att förstå dessa och det är kanon att vara lite förberedd på vad man triggar på så att man kan ligga steget före.

  10. Sandra skriver:

    Hej igen,

    Hmm, ja det stämmer. Jag tror jag vet vad som styr och ska försöka vara observant på detta framöver. Stort tack för tipset om er bok, jag har redan beställt den och ser fram emot när den dimper ner i brevlådan :) ha en fortsatt bra dag!

    • jenny skriver:

      Va bra, den kunskapen kan rädda dig många gånger. Hoppas du hittar massor med pepp och inspiration till din framgång med boken oxå!!

  11. Gabriela skriver:

    Hej !
    Jag är en tjej på 20 år som är 158 cm lång och vägde från början 67 kg. Jag bestämde mig för att börja med nutrilett (puvlerdiet) och är inne på min tredje och sista vecka nu. Planen är att sakta öka mina fjuttiga 600 kcal per dag genom att successivt byta ut mina shakes mot produkter med högre kcal innehåll och tillslut byta ut dessa till vanliga måltider med lite kcal. I takt som att jag ökar mitt kcal upptag tänkte jag även sakta men säkert lägga in lättare träning för att tillslut kunna äta vanlig nyttig mat och kombinera detta med träning. Målet är att höja till ca. 1500 kcal per dag och att ha en ätardag i veckan. Jag vet att det kommer ta tid att höja mitt dagliga intag och att det kommer bli mycket jobb. Tror ni att detta kan fungera ?

    • jenny skriver:

      Hej,
      Du skriver inte hur mycket du har gått ner men vi gissar 2 kg fett och kanske 3 kg vatten.
      Jag skulle ju inte rekommendera att gå så lågt som du nu har gjort men nu när du har gjort det så tror jag det är viktigt att göra som du skriver långsamma förändringar. Jag skulle nog gå upp från 600/dag till 800/dag första veckan och sedan låta resten ta kanske 2 månader. Under den tiden: inga ätardagar eller godis och äta protein, bönor/inser och grönsaker.

      Var medveten om att det tillstånd du nu har är att du har tömt kroppen på kolhydrater och vatten. När du äter mer så kommer du att få mer vatten och tarminnehåll kroppen och gå upp några kilo (skulle tippa mellan 1-4 kg). Det betyder inte att du lägger på dig fett, det betyder att du har mat i magen och vätska i musklerna. Du kommer gå upp i vikt och det är i sin ordning. Bli inte orolig. När vi går ur ketos på vår ätardag så fylls kroppen med vatten och Olle och jag går upp någonstans mellan 1-4 kg.

      Efter ca 2 månader hamnar du på 1500/dag och kan börja testa ätardagar. Det kan vara så att du genom att svälta har dragit ner din ämnesomsättning och att du kommer behöva ta det lugnt på dina ätardagar om du då vill fortsätta att gå ner. Du måste prova dig fram. Det är bra att du tränar men gör det för att må bra och inte för att bränna kalorier eller öka din förbränning, din kropp har gått igenom en stor stress som det är med svälten och mer stress kan göra att din förbränning går ner ännu mer och det kan bli mycket svårt att gå ner mer sedan samt att du kan bli trött och hängig och omotiverad.

      För att veta om du lyckas så är det bra om du kollar ditt fett på något vis. Säkrast är ju bod pod eller dexamätning, men kaliper kan fungera oxå. Det är som sagt inte viktigt att veta hur mycket vatten du har i kroppen, det viktiga är vad som händer med fettet.
      Lycka till!

      • Gabriela skriver:

        Tack så mycket för svaret !

        Du gissade väldigt rätt. Imorse (dag 16) stod vågen på -4,7 kg. Jag vet att jag kommer gå upp några kilo senare pga vätska osv men hoppas ändå att jag kommer ligga på minus i slutändan.
        När du säger äta protein, bönor/linser och grönsaker, menar du då inga kolhydrater ? Är kikärtor okej ?

  12. Maria skriver:

    Hej! Jag har en fråga. Hittade nyligen eran blogg och tycker om den.
    Jag är en tjej på 21 år och kommer inte längre i mina kläder och jag mår så dåligt över detta. Just nu väger jag 64 kg, är ca 165 cm lång. Jag har ganska länge haft en ätardag i veckan. Känns som jag inte kan leva utan den.. Och mitt kaloriintag tenderar att eskalera totalt den dagen. Jag kan i princip inte sluta äta när jag väl har börjat.. När jag pratat med vänner så blir de totalt förskräckta över att jag kan sätta i mig så mycket mat under en dag. Jag mår bra när jag äter men hela veckan efter mår jag riktigt kasst, jag skäms och är nere.. I veckorna äter jag ca 1200 kalorier och tränar varje dag. Jag undrar helt enkelt vad ni har för tips.. Jag vill gå ner till ca 57 kg så har en bra bit kvar.. Har öärt fast, jag är så himla deppig över detta.. Tacksam för svar! /Maria

    • jenny skriver:

      Din RMR (resting metabolic rate) = 1400 kcal/dag
      Vilket gör att din totala energiförbrukning är minst 2100 kcal/dag.
      Det betyder att du ligger på minst 800 kcal back per dag i veckan. Det kan vara det som ger dig en så ordentligt med hunger på ätardagen.

      Gissar att du varken går upp eller ner i vikt?

      Några tips:

      1. Sluta skämmas för ätandet på ätardagen, såvida du inte mår fysiskt dåligt av det (t.ex. mår illa eller kräks). Skammen kommer bara göra det värre för dig. Vi brukar sällan ha ätardag tillsammans med andra såvida det inte är julafton eller något annat sammanhang då det är socialt accepterat att svulla. Om du äter så gör det med gott samvete annars ät inte. Skam och ätande bör inte kopplas ihop.

      2. Att du tappar kontrollen på ätardagen kan vara ett tecken på att du äter för lite under veckan och att kroppen får svältpanik och vill ”äta ikapp”. Pröva att äta lite mer under veckan eller minska på träningen.

      3. Du kan sätta upp någon enkel regel kring när eller vad du äter på ätardagen utan att egentligen begränsa hur mycket du får äta.
      - Du kan t.ex. endast äta mellan vissa klockslag (måltider). Eller bestämma dig för att mellan 12.00 – 18.00 får du äta vad du vill och hur mycket du vill.
      - Du kan prova att bara äta vanlig mat eller maximalt äta 50 gram fett och 100 gram socker (men hur mycket andra kolhydrater som bröd, pasta, ris och sådant du vill). Med detta upplägg kan du fortfarande känna dig nöjd och äta hur mycket du vill (men inte vad eller när du vill).

      4. Rårivna morötter, blomkål, broccoli eller annan fiberrik grönsak före varje måltid på ätardagen gör att du inte kan få i dig lika mycket men du slipper tänka att du ska ”hålla igen”.

      5. Drick 2 liter vatten under ätardagen. (samma princip som ovan).

      6. Ät lite större måltid kvällen innan ätardagen så att du inte känner dig utsvulten på morgonen.

      Välj en enkel regel och testa dig fram hur du reagerar.

      Och jag vill passa på att säga att du är så mycket mer som människa än dina 7 extra kilo fett. Du kan visst bli av med 7 kg om du vill men kom ihåg att sätta de där kilona på sin rätta plats i ditt liv. Samma sak med ditt ätande som du inte trivs med, du kan ta enkla steg framåt, ge dig själv mycket tålamod och ta positiva, hållbara, friska steg och du kommer att lägga en grund för ett positivt sätt att se på mat, din kropp och inte bli så deppig och orolig av att du inte alltid är perfekt. Ditt ätande kommer inte va perfekt men det kan bli lugnare, hälsosammare, skönare och mer skamfritt. Lycka till!!!

  13. Amanda skriver:

    Hej!!:)
    Superbra blogg! Mitt namn är Amanda och jag vill gå ner några kilo i vikt. Många av mina vänner har börjat med så kallad ätardag en gång i veckan å jag har några frågor:).
    När ni menar äta vad man vill, betyder det mc Donalds å pizza å liknande? Och HUR mkt kan man äta? Kan man äta mer än vad man förbränner på ätardagen? Sen undrar jag också om ni har några tips på hur man kan tappa fett på låren? Jag har benhinneinflammation nämligen så kan tyvärr inte springa eller hoppa:(…
    Kram

    • olle skriver:

      Hej Amanda, kul att du gillar bloggen.

      Ätardagen fungerar om man går på en ganska tuff diet för att gå ned i vikt. På ätardagen får du äta all mat som annars är ”förbjudet”: pizza, glass, godis, tårta och självklart MacDonalds! Vitsen med ätardagen är att du ska få en välbehövlig paus från dieten så att du kan hålla motivationen uppe. Du kan äta mer än vad du förbränner på ätardagen, även om det betyder att du förstör lite av viktnedgången (tre steg fram och ett steg bakåt). En förutsättning för att du fortfarande ska gå ned i vikt är att du har ett så pass stort energiunderskott under resten av veckan att du har svårt att ”äta i kapp” på en ätardag utan att må illa (se räkneexempel ovan http://blogg.fyratimmarskroppen.se/dieten/atardagen/#comment-154). Ju mindre du äter på ätardagen desto mer kommer du förstås gå ned i vikt, men om du äter för lite på ätardagen så ökar också risken för att du inte kan hålla dieten. Det är en klurig balansgång som du måste hitta för just dig.

      Fettet på låren är de absolut envisaste fettcellerna på kroppen och är ett stort problem för kvinnor. Detta fett är som regel bland det sista som försvinner när du går ner i vikt, förmodligen för att kroppen tycker att det är ett smart och säkert ställe att lagra fett på. Först efter att fettet på armar och magen börjat försvunna kan låren minska. Du måste alltså minska din totala fettprocent innan fettet på låret kan börja försvinna. Även om du skulle kunna punktförbränna fettet på låren (med någon magisk apparat, träningsprogram eller en dyr kräm) så skulle låren ändå snabbt fyllas på av fett från magen eller armarna, d.v.s. ett rent Sisyfosarbete!

      (Förresten: är du säker på att det är fett och inte muskler på låren? Jag har alltid haft kraftiga lår och var övertygad om att de var fulla med fett tills jag gjorde en DEXA-mätning och fick svart på vitt att det var muskler och knappt något fett alls.)

      /Olle

  14. Emelie skriver:

    Hej!
    Först och främst vill jag tacka för en väldigt bra blogg! Har läst en massa kommentarer och sett vilka fina och kunniga svars som ges så jag tänkte pröva lyckan jag oxå…:)

    Jag är 27 år, är 168 och väger i dagsläget 86 kg, min målvikt är 68 kg. Jag har inte kommit igång med någon träning än utan tänkte först och främst rikta in mig på maten och ta motion osv allteftersom…

    Jag vill såklart gå ner så snabbt som möjligt som alla andra men det ska vara hållbart oxå… Jag använder mig av Shape up för att ha koll på kalorier.
    Jag undrar hur få kalorier jag kan äta om dagen för att bibehålla ämnesomsättningen och ändå gå ner fort i vikt?
    Fastnade även för det här med ätardag, något jag tror kan hjälpa en att ha kvar motivationen, är det någonting ni rekomenderar att jag använder mig av?
    Hur många kilo i veckan tror ni att det är möjligt för mig att gå ner? Så man har ett hum om när man km nå sin målvikt?

    Tack än en gång för en toppenblogg!
    Med vänlig hälsning, Emelie

    • Emelie skriver:

      Undrade även: På ätardagen(om ni nu tycker att jag kan ha en sån…), hur många kalorier får jag max respektive minst äta? :)
      Tack på förhand! :)
      /Emelie

  15. jenny skriver:

    Hej Emelie, kul att du gillar bloggen.
    Ämnesomsättningen går visserligen ner lite när man går på en diet (max 100-200 kcal per dag). Problemet med att äta för lite handlar bara om att dieten kan bli för jobbig både fysiskt och psykiskt. För att gå ner det du vill gå ner så måste du kunna hålla en diet kontinuerligt under flera månader! Exakt hur mycket underskott du klarar av måste du testa dig fram till. Vissa personer klarar av större underskott och andra mindre. Prova ett upplägg under fyra veckor och utvärdera. De flesta verkar klara av ett underskott på 500 kcal per dag utan att känna sig alltför påfrestade. Ett underskott på 1000 kcal per dag är oftast för tufft i längden.

    På en hälsosam diet får du räkna med 0,3-0,5 kg viktminskning per vecka. Det betyder att det kan ta dig upp till ett år att gå ner allt. Fördelen med långsam viktnedgång är att du hinner vänja dig vid den nya vikten, skapar en ny livsstil som kommer hålla i längden och minskar risken att du går upp på nytt igen.

    Om du vill behålla viktminskningen så kommer du inte kunna äta på samma sätt som du gör idag när du väl har gått ner i vikt. Om man gör likadant så får man likadana resultat.

    Om du är van att använda kaloriräkning och tycker att det passar dig så gör det i 4 veckor och utvärdera. Om du hellre vill testa en diet av annat slag så kan du provköra den i 4 veckor. Gör detta tills du hittar något som känns bra och ger resultat. Varför jag säger 4 veckor är för att som du ser så kommer du att gå ner långsamt (förutom den första veckan då man kan rasa i vattenvikt flera kilo). Jag vill att du ska kunna utvärdera hur bra dieten/ditt upplägg är på att bränna fett – inte hur bra den är på att driva ur vätskan ur kroppen.

    Om du ska ha ätardag måste du äta ännu mindre de andra dagarna i veckan så att det totala kaloriintaget under hela veckan fortfarande ligger på minus. Om du vill ha en ätardag behöver du göra följande.

    *** Alternativ 1:
    Räkna kalorier alla dagar och se till att du har ett underskott på 3000 kcal/vecka för att gå ner 0,3 kg/vecka.

    Räkna så här:
    - Räkna ut vad du förbränner (det kallas för TDEE) varje dag (http://scoobysworkshop.com/calorie-calculator/).
    - Multiplicera din TDEE x 7 = veckans totala energiförbränning.
    - Dra bort 3000
    - Summan du får är summan kalorier du kan äta under en vecka och gå ner 0,3 kg/vecka.
    - Om du nu vill äta 5000 kcal på ätardagen (vilket är ungefär vad de flesta blir nöjda på) så drar du bort 5000 från din summa.
    - Dela den summan sedan med 6 och det blir antalet kalorier du kan äta varje dag då du inte har ätardag.

    Som du förmodligen ser nu så är det inte så lätt att få ett stort underskott/vecka om du ska må bra samtidigt, vilket du självklart ska! Du ska inte svälta dig i veckan för att få en jättestor ätardag – då utvecklar du bara hetsätande. :-P . Så hur du än vrider och vänder på detta så måste du ha ett långsiktigt perspektiv.

    *** Atlernativ 2:
    Testa att följa Slow Carb Diet som den är, skippa kaloriräkningen och se om det funkar.

    Vi är alla olika. Olle kan bli nöjd med en lite mindre ätardag medan jag ofta äter mer än honom (!). Olle mår hyfsat ok på ett ganska lågt energiintag de andra dagarna i veckan medan jag inte klarar av att ligga särskilt lågt. Olle förbränner även mer per dag än jag. Jag har även ett mycket större sug än Olle. Alla dessa parametrar skilde oss åt. Olle gick ner 30 kg på 9 månader på SCD medan jag gick ner 25 kg på 1,5 år och fortfarande har lite kvar att gå ner om jag vill. Som du ser kommer olika saker att fungera olika bra beroende på psyke och fysik. Du måste lära känna din kropp och det gör du genom att hacka dig fram. Kolla mer om bodyhacking på http://fyratimmarskroppen.se/visa_artikel.php?artikel=917 eller se film http://www.youtube.com/watch?v=lqPNokgQ51g

    Hoppas att det hjälper dig framåt och välkommen att återkomma med hur det går för dig. :-)
    Jenny

  16. Stefan skriver:

    Hej, riktigt lärorik läsning det ni skriver!
    Jag är 18 år, ca 179 lång och väger 105 kg.
    Jag försöker begränsa mig till 1500 kcal. Om dagen, jag försöker att springa varje dag och brukar då bränna ca 250-300 kcal per gång ( håller på att träna upp konditionen samtidigt som viktnedgången) min målvikt är 85 kg och vill vara på 95kg innan nyår.
    Jag har bara hållt på med detta en vecka men jag har inga större problem med det alls hittills. Jag undrar om mitt kaloriintag är tillräckligt lågt under veckan då att jag skulle kunna ha en ätardag men endå nå mina mål? Tack på förhand. Stefan

    • olle skriver:

      Hej Stefan, det låter som en jättebra och hälsosam satsning att ta dig ner till 95 kg eftersom du då hamnar under den magiska gränsen för fetma (BMI=30). Att bli av med 10 kg fett fram till nyår är en ganska tuff utmaning i sig och tror att det kommer bli ännu svårare om du tar en ätardag. Även om det kan vara lite för tufft att gå ned 10 kg i fett så är det fortfarande fullt möjligt att gå ned 10 kg i vikt; om du går på en diet med minimalt med kolhydrater kan du snabbt förlora 3-5 kilo i vätska, då behöver du bara gå ned 7-5 kg fett vilket är mer rimligt fram till nyår. Tänk bara på att du snabbt går upp 3-5 kg vätska så fort du börjar äta kolhydrater igen! Med detta modifierade mål kan du nog unna dig en försiktig ätardag en gång i veckan (försiktig = ingen frossa eller hetstätning). Du kan gärna variera träningen så att inte kroppen tar skada av att springa varje dag (105 kg är ganska tufft för knäna). Om du kan hitta en viktminskningsmetod som inte känns alltför jobbig och där du kan unna dig en ätardag så har du större möjlighet till stora förändringar, även om det tar lite tid (jag höll själv på i drygt 9 månader och gick ned 0,7 kg per vecka).

      • Stefan skriver:

        Tack för snabbt svar, efter en vecka hade jag gått ner 2,7 kilo, har då inte varit helt utan kolhydrater, tog en ätardag den veckan och åt lite godis samt en pasta till middag. Jag förstår vad du menar med varierad träning men jag är aktiv och har spottat större delen av mitt liv så mina knän är det inga problem med, jag har nu även lyckats komma upp i längre distanser i min löpning och bränner nu ca 350 kcal per tur. Det jag undrar nu är hur det är med alkohol, är ganska glad i öl, skulle man kunna dricka öl varannan lördag t.ex eller hurpass mycket påverkas vikt nedgången av alkohol och finns det någon alkohol som är bättre än öl? . Stefan

        • olle skriver:

          Hej Stefan, kul att det fungerar för dig. Om löpandet går bra så är det kanon, det ger ju en extra skjuts.
          Öl innehåller mycket energi i form av kolhydrater från malt och jag tycker den passar perfekt för att dricka på ätardagen. Egentligen är det inget magiskt med alkoholen i sig som kan förhindra viktnedgången, däremot kan alkoholen påverka hjärnan så att vi får mer sug och känner hunger (”fyllehunger”) och gör oss dessutom mer impulsiva vilket gör att vi äter och dricker mer än vad vi behöver eller hade tänkt oss från början.

  17. Ida skriver:

    Hej!

    Jag har läst lite här på er hemsida och det finns ju en massa bra info! Hoppas ni har tid att svara på lite frågor.

    Jag funderar på ätardagen, måste man ha en och samma dag varje vecka? För mig går det ganska bra att hålla mig till en diet medan jag är ensam hemma, men svårt när jag träffar vänner som har middag eller filmkväll eller vad det nu kan vara. För mig funkar det bäst att i början av veckan bestämma en dag där det känns mer värt att ha en ätardag, t.ex. på onsdagen när tjejkompisarna ska fika en vecka och nästa vecka på fredagen då det är fest. Så svårt att hålla sig när de andra smaskar på kladdkaka ju!

    Jag är 22 år, 173 cm lång och väger 82 kg. Satsar på att komma till ett normalt bmi till en början för att sen se hur jag känner. Jag har inte räknat kalorier tidigare men denna veckan räknat ut vad jag hamnat på då jag försökt äta nyttigt och skippa kakor och sådant samt ej ätit pasta och bröd. Det har blivit strax över eller under 1500 kcal per dag, låter det rimligt? Är vegetarian så det blir mycket grytor och soppor med grönsaker, rotfrukter samt bönor och linser.

    Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att träna på gym men har den senaste månaden gått och simmat 1 timme två gånger i veckan samt då även gjort lite styrkeövningar på plats. Kan det vara okej som träning eller är det bara att försöka stå ut med det tråkiga gymet?

    Vore mycket tacksam för svar!

    • olle skriver:

      Hej Ida. Det låter som att du har bra koll på hur du fungerar när det gäller maten. Jag tror att det kan vara en bra idé att ha en flexibel ätardag när du träffar dina kompisar och att det kan vara väl värt att testa. Det finns förstås en viss risk att du vill träffa dina kompisar flera gånger i veckan och då blir det för mycket ätardagar. Du får också se upp så att du inte blir för sugen om det blir för långt mellan ätardgarna. Men om du är medveten om dessa risker så borde det nog fungera bra. Om du äter 1500 kcal på dietdagarna kommer du långsamt gå ned i vikt förutsatt att du inte äter för mycket på ätardagen (rent kalorimässigt har du inte råd med någon extrem ätardag). Med det kaloriintaget så kanske du förlorar 0,2-0,3 kg fett per vecka. Men tänk inte så mycket på kalorier utan fokusera på att hitta en diet som gör att du automatiskt äter tillräckligt lite. Om du äter enligt Slow Carb Diet så tänk på att rotsaker bara får ätas på ätardagen. Träningen spelar inte så stor roll för viktnedgången, gör det som du tycker känns skönt och roligt, det viktiga är att du rör på dig!

  18. Nicole skriver:

    Hej! Jag skulle alldeles till mig om ni tog er tid att läsa och svara på mina frågor nedan (!!!)

    Jag är en 18-årig tjej som länge har försökt komma i mitt livs form, men aldrig lyckats då jag alltid ger upp när jag är precis vid mållinjen. Det gör jag för att jag helt enkelt inte kan stå emot suget av att hetsäta, eftersom jag verkligen ÄLSKAR att äta och när jag väl äter nått gott vill jag äta tills jag spricker för annars känns det inte som jag blir nöjd eller som att det var värt det. Jag gick länge på olika (helt idiotiska) svält dieter när jag åt ca 500 kcal per dag och tränade som en galning. Nu i efterhand förstår jag faktiskt inte hur jag ens klarade av att leva samtidigt.

    Nu har jag iallafall gått upp kanske 10 kilo sedan jag var i den svält-fasen. Jag är inte tjock, men jag gillar inte att jag har fått så mycket mer underhudsfett som jag har fått. Jag har även hamnat i en ond cirkel av hetsätning varje helg att jag snart är rädd att jag kommer ge upp och bli överviktig. Jag har alltid tränat, på elitnivå när jag var liten, och har naturligt en muskulös kropp även när jag inte tränat på flera månader. Nu tränar jag nästan varje dag, men det blir bara korta HIIT-pass på ca 20 minuter och lika mycket yoga. Jag mår jätte bra av träningen och det känns verkligen perfekt för mig då jag verkligen får ta ut mig, vilket jag har ett behov av, men samtidigt inte behöva spendera flera timmar på ett gym. Ursäkta sido-spåren, men jag vill bara att ni ska få en så bra bild av mig som möjligt så ni kan sätta er in i situationen. Iallafall – jag är vegan sedan ett halvår tillbaka och äter riktigt nyttiga måltider, lagom stora mängder (tills jag är mätt och belåten), får i mig alla näringsämnen och min hälsa är nog ganska bra. Men problemet ÄR att eftersom jag älskar mat och godsaker så extremt mycket som jag gör så får jag ibland såna här extrema sug som jag av erfarenhet vet att jag måste stilla för annars tappar jag livsglädjen. Och det räcker inte med ”lite choklad en gång i veckan”, som man så ofta hör är lösningen om man har en last. Det fungerar inte för mig. Det blir bara värre om jag tar till den metoden. Jag har provat flera tusen gånger känns det som, och jag blir helt enkelt inte nöjd. Om jag väl börjar äta något gått så ger sig inte min hjärna eller kropp förräns jag är PROPPmätt. Om jag däremot inte äter något ”gott” och bara håller mig till den vanliga maten så har jag inga problem alls med att motstå suget. Men det är just den här känslan av att man ”aldrig får släppa taget” och bara äta vad fan man vill och hur mycket man vill. Jag klarar inte av det. Jag måste någon gång, det behöver inte vara alls ofta, men bara få släppa taget och äta ALLT jag vill och hur mycket jag vill. Så nu är min fråga – om jag tränar så som jag gör, äter vegansk och lagom mycket, men har en REJÄLT extrem ätardag en gång i månaden eller kanske var 6:e vecka – går jag ner i vikt? Jag kan tilllägga att dom HIIT-passen jag kör är ganska brutala och innehåller en hel del styrketräning också, så jag hamnar nog på ett smått kaloriunderskott i varje dag jag tränar skulle jag tro.

    Jag skulle bli OERHÖRT glad om jag fick era expertutlåtanden på mitt problem. Det här dilemmat går om och om igen i mitt huvud känns det som, och nu när jag äntligen har kommit på det här ”konceptet” så hoppas jag verkligen det ska fungera. Tack på förhand! /Nicole

    • jenny skriver:

      Hej Nicole, nu ska vi se här. Jag kommer förmodligen pricka lite fel här och där eftersom det är svårt att få full förståelse av endast ett skrivet inlägg men Olle och jag har diskuterat och jag ska göra mitt bästa. Here goes. ;-)

      Eftersom du har gått upp 10 kg och fortfarande ser dig som smal så antar jag att det du kallar för din mållinje är lite lägre än de flestas. Vilket inte behöver vara destruktivt men varför jag tar upp det är att vid låg fettprocent så beter sig kroppen annorlunda än när man har mycket att ta av när man ska gå ner i vikt. För att komma ner till riktigt slak så krävs det mycket mer kämpa, resultaten blir små och tar tid och man är mycket mer sårbar för underätning. En person med BMI över 30 kan få hyfsade resultat av en VLCD diet utan större konsekvenser. När man är smalare så slår kroppen bakut mot undernäring på ett annat sätt. Sårbarheten består i att din kropp mycket starkare kommer att reagera med att få dig att äta, och den ger sig inte med ett nej. Jag har själv erfarit detta då jag har pressat mig för hårt på dieten för att komma ner det sista till 20 fettprocent. Man kan säga att jag fick bittert äta upp det eftersom jag fick sug precis som du och det räckte inte med en bit choklad för mig heller i de situationerna. Jag tog så stora ätardagar att jag inte gick ner något alls istället. :-/ Och till slut när det blev för jobbigt att slängas mellan för lite mat och för stora ätardagar (försökte hejda mig men kunde inte eftersom kroppen skrek på mig att äta) så slutade jag på dieten och har gått upp några trivselkilon istället. Har pustat ut från dessa perser och hoppas att jag har lärt mig läxan för sista gången; att äta för lite är första steget till att gå UPP i vikt. Behöver du lära dig den läxan med? Känner du igen dig i det? Du skriver att du behöver släppa taget, kanske du pressar dig för hårt med din kost till vardags. Kanske skulle det behovet försvinna om du var mer tillåtande (både med mängd och sorters mat)? Det kan vara en svår balansakt att slappna av men inte överäta. men det kan gå.

      För stort underätande ger sug. Kroppen vill fylla på och skriker till oss att göra det. Vi har faktiskt inte så mycket att sätta emot då förr eller senare kommer vi att braka igenom. Olle använde SCD (Slow Carb Diet) hela vägen ner till 6% fett. Jag kom bara ner till 25% (målet var 20%) med SCD. Min erfarenhet är att vi kvinnor måste vara mycket snällare mot oss själva. Det kan ju variera från person till person också. Att deffa ner de sista kilona måste göras med oceaner av tålamod, hänsyn och kärlek för att vi inte ska få dessa helvetessvängningar i aptiten. Idag har jag en mycket långsam process som innebär att jag experimenterar med att inte äta mindre än 1500 kcal om dagen men inte över 2000. Jag tränar jag med så min förbränning ligger på strax över 2000. Detta betyder att jag gör framsteg varje dag. Jag tar inte ätardagar men jag äter sötsaker om jag vill och från att ha reagerat som du när jag underåt nära min målvikt så kan jag idag bli nöjd med en isglass på 35 kcal som en belönande sötsak. Jag har slappnat av. Det får ta tid. Äter lite mer ibland än en isgalss men håller mig inom mina kalorigränser. Du kanske behöver njuta mer av mat till vardags. Idag saknar jag inte ätardagar MEN det är istället viktigt för mig mentalt att inte ha förbjuden mat. Då blir jag bara rebellisk. Pallar inte den kontrollen (är vegetarian men behöver inte anstränga mig för att vara det). Med detta vill jag säga att jag vet exakt hur det känns att få helvetessug och ge efter och jag vet oxå att det inte är en framkomlig väg om man vill ha bestående resultat, mental och fysisk hälsa. Mat och vikt ska ju helst vara bara en del av livet. En del som berikar och gör att man fungerar. Men det kan vara svårt att få avslappnad relation till mat, jag vet av min egen erfarenhet.

      Mitt råd till dig är att du ska tänka livsstil och inte ”fix” (och definitivt inte snabb fix). För vad händer efter fixen om du nu lyckat komma ner till ditt mål?
      *Vilken livsstil kommer ge dig mental, fysisk hälsa och ett smalt liv?*

      Om man har som mål att se ut som en tävlande fitnesstjej som kommer ner på kanske 16% fett på tävlingar (vet inte som sagt om det är de siffrorna du är ute efter men just incase) så ska man veta att de kämpar enormt och tappar mensen ibland i åratal och de flesta har problem med hetsätning efter sin tävlingssessong (vilket är kroppens naturliga sätt att försöka få tillbaka homeostasen med mens och allt). Det är i princip omöjligt för någon att vara ”tävningssmal” året runt. Både för killar och tjejer. Nu vet jag ju inte vilka din ideal är men om det är att vara sk. tävlingssmal hela året så tror jag att du kommer vara fast i din situation idag.

      För att få ett nytt resultat så måste du göra något nytt. Det låter som att du provar dig fram vilket jag tycker är väldigt vettigt. Det är viktigt att förstå hur man fungerar mentalt och fysiskt. Vad som funkar och inte och utifrån det bygga en livsstil som gör att man får de resultat man vill ha samtidigt som man har ett bra liv.

      För att sammanfatta så kan det vara så att du äter för lite eller för tråkigt i perioder och att det är själva anledningen till att du vill hetsäta. Då vet du vad du behöver göra. Ät mer och roligare även om du ligger något under din förbrukning och går ner i vikt på 1-2 år. Det kan ju även vara så att det är så här det är för dig med mat oavsett vad du gör (vilket jag tror är mindre troligt) och i det fallet så måste du se till att göra det minst sämsta av det hela. Kanske skaffa proffshjälp för att få balans på det hela.Oavsett så är mitt råd till dig att ta det lugnt och inte få panik. Sitt still i båten, om du inte får till den bästa vägen, leta efter den minst sämsta och börja där. Sök efter en livsstil som kan stödja dina mål under decennier framöver.
      Det blev låååångt. Hoppas du fick någon klarhet. Allt gott till dig och lycka till!
      Jenny

    • olle skriver:

      Hej Nicole! Här är ett komplement till Jennys långa svar som svarar på dina konkreta frågor. Det är svårt att säga om det fungerar med en rejäl ätardag per månad, det beror på hur stora ätardagar du tar och hur mycket energiminus du har övriga dagar. Om du verkligen tar i så kan du få i dig 10.000 – 15.000 kalorier på en ätardag, och för att inte gå upp i vikt måste du då ligga på minst 500 kcal minus varje dag under resten av månaden. Det betyder att du måste ha ett ännu större underskott än -500/dag om du ska gå ner i vikt. Med ett större energiunderskott så är det stor risk att du blir ännu mer sugen och vill ha tätare mellan ätardagarna vilket gör det ännu svårare att gå ned i vikt, ett moment 22 (precis det Jenny beskrev). Om du tar hänsyn till det här så är det fortfarande fullt möjligt att det kan fungera för dig. Räkna inte med att HIIT-passen bränner speciellt mycket energi, kanske max 200 kcal för 20 minuter, yogan tror jag du helt kan bortse från när det gäller kalorier. Att träningen är sjukt jobbig är dessvärre inte ett tecken på att den bränner många kalorier, det är snarare ett tecken på mjölksyra. Träna för att du tycker det är kul, inte för att bränna fett! Tänk även på att ”nyttig mat” inte är detsamma som ”smal mat”. Det går alldeles utmärkt att bli tjock även om man äter supernyttig vegetarisk mat (vilket jag har bevisat).

  19. Hanna skriver:

    Hejsan!

    Så pass många gånger som jag letat runt på internet om fitness så har jag aldrig hittat hit, och synd det! Men är superglad att jag hittat er och tycker ni är otroligt inspererande! Jag skulle bli jätteglad om ni skulle vilja ta er tid att läsa igenom detta och se om ni har några förslag eller riktlijer till mig!

    Jag är 20 år, ca 172 cm lång och väger 66,2 kg. Jag har egentligen inte någon idealvikt utan vill bara få en mer slimmad kropp med mindre fett än nu. Den 8 september gjorde jag en fettmätning som landade på 24,6, dock tror jag denna kan ha gått upp under december då jag hade en otrolig svacka i mitt tränande och ätande och gick upp ca 2-3 kg.

    Innan min svacka i december hade jag varit nyttig i ca 3 månader. Jag åt inte bröd eller smör, inga onyttiga flingor, inte alls mycket pasta/potatis/ris eller liknande utan mer exempel matvete och quinoa till luncher innan träning. Jag tror jag kan ha legat på ett kaloriintag på ca 1700-1800 per dag (förutom 1 gång i veckan då jag totalt flippade ur och åt säkert 4000 – 6000 kcal). Jag tränade ca 3-5 gånger i veckan, blandat konditon och styrka men mest kondition. Under en viss period gick jag även morgonpromenader 2-4 gånger i veckan.

    Trots allt detta såg jag absolut ingen skillnad på min kropp. Visst gick jag ned något kilo och kanske någon cm i midjan men inte mer.

    Nu efter min dåliga decembermånad har jag åter igen tagit upp detta med att vara hälsosam (vet att jag både fysiskt och psykiskt mår absolut bäst då!). Jag äter åter igen ca 1700-1900 kcal sen tränar jag dryga 300 kcal på det 4-5 gånger i veckan. Under två veckors tid har jag gått till gymmet innan jobbet för att gå 45-50 minuters promenader vilket fungerar bra.

    Dock är jag otroligt tveksam på vad jag ska ligga på för kaloriintag per dag, tycker att 1700-1900 känns för mycket men samtidigt vill jag ju inte äta för lite. På dendär uträkningen av TDEE fick jag 2331 vilket blir 16317 när man tar x7.

    Mina ätdagar är det jag lever på, älskar dom (under min svacka i dec när jag åt lite när jag ville fanns det inget spec att se fram emot på helgen)! Tills jag äter för mycket och känner mig skitdum. Förut innan decamber när jag hade mina ätdagar blev min mage jättedålig. Jag kunde få jätteont och var väldigt dålig i magen dagen efter vilket inte alls var kul. Kan nog ha upplevt det lite nu efter nyår också men inte alls i samma nivå.

    Mitt största frågetecken är igentligen varför jag står så still i min föränding. har flertals gånger försökt gått ner i vikt men har egentligen bara stått still på vågen och utseendesmässigt.

    Är det att jag flippar för mycket på mina ätdagar som förstör det? Eller äter jag för mycket på vardagarna? Utmanar jag mig för lite i träningen? Eller har jag bara inget tålamod..

    Vad tror ni jag bör ligga på för kaliriintag under vardagarna och på ätdagen?

    Supertacksam för svar!!

    Vänlig hälsning
    Hanna

    • jenny skriver:

      Hej Hanna,
      Om du har läst Nicoles kommentarer och våra svar så tror jag att du känner igen dig och kan få ut mycket av det vi skriver där. I våra ögon är detta inte en fråga om kost utan en fråga om psykologi. Det handlar om att inte leva för att äta (eller ha en viss typ av kropp) utan att äta för att leva.

      Några tankar kring det du skriver:
      1) Om du inte går ner i vikt så betyder det att du äter för mycket. Om du vill gå ner i vikt så måste du äta mindre.
      2) Om du har tendenser att hetsäta så kommer det bli värre om du håller igen för hårt i veckorna (dock skulle jag inte säga att 1700-1800 är för hårt det är ganska lagom om man inte har ätardagar). Då kommer du inte kunna hejda dig på ätardagarna och göra veckans jobb ogjort eller gå upp i vikt.
      3) Sluta tänk på mat som nyttig/onyttig, det gör bara känslan av att känna sig skitdum när man har ätit viss mat att bli starkare vilket göder den onda cirkeln av skam, hårdbantning, hetsätning, skam, hårdbanting, hetsätning. Ätardagar passar inte alla. Alternativt behöver du hitta en typ av ätardag som du mår bra av mentalt och fysiskt.
      4) Hård träning är inte det som kommer att göra dig smal. Forskning visar att det är många gånger viktigare med att begränsa kaloriintaget.
      5) Du säger att inget händer, har du kört samma protokoll 4 veckor utan att avvika? Det krävs tid för att se hur kroppen svarar.

      Så sammantaget: Du kan backa på träningen om du vill. Ingen anledning att överdriva det hela. Ja, jag tror att du förstör din viktnedgång på ätardagarna. Men framför allt även din mage och ditt psyke. Fundera över hur du vill relatera till ätande och kropp. Vilken roll ska ätande och kropp ha i ditt liv? Hur viktigt får det bli? För äta kommer du att behöva göra varje dag hela livet ut. Och du kommer ha en kropp hela livet också. Jag har träffat och jobbat med 80-åriga bulimiker som har levt hela sina vuxna liv så. Så onödigt. Om man har en spänd relation till mat så är det inget som växer bort bara för att tiden går. Om man vill förändra den så kan den utvecklas och jag känner också många människor som haft jobbigt med mat och kropp som idag slappnar av och mår bra utan för att för den skull bli feta. Många måste hålla lite koll på sina tendenser att över- eller underäta men maten står inte i centrum på samma tvångsmässiga sätt. Och kanske är det så att de flesta måste ha lite koll på sina tendenser även om de inte har haft ätstörningar. Vi människor gillar helt enkelt god mat och vissa lite väl mycket.

      End rant!

      • Hanna skriver:

        Hej Jenny!

        Tack så hemskt mycket för ditt svar, det fick mig att inse saker som jag nog tidigare försökt skjuta bort eller tänkt varit väldigt konstigt och inte troligt. Bröt faktiskt ihop nu efter att ha läst din kommentar.

        Mitt förhållande till mat är nog ganska illa (insåg jag nu..). Inte illa på det sättet att jag äter för mycket eller för lite eller inget protein eller något sånt. Utan på det sättet ätar jag nog väldigt bra. Men jag äter dåligt psykiskt sett. Jag har för mycket regler för att må bra. Jag mår dåligt om jag skippar träningen. Jag mår dåligt om jag blir svag och äter en chokladbit på en måndag. Jag har så höga förväntningar på mig själv att jag nästan mår dåligt hur jag än gör. För har jag en bra träningsvecka jag är nöjd med, ätit precis som jag ska, inte gått för hårt ut på ätdagen, så kan jag ändå bli missnöjd på något. ”Jag tränar för mycket”, ”jag vill kunna äta bröd och smör till frukost mer än en gång per vecka”, ”varför åt jag inte kokosbollar på min ätdag”. Hur jag än gör trackar jag ned på mig själv. Det börjar bli psykiskt jobbigt. Jag hatar vardagen då den bara består utav jobb tränining och matlagningen. Men samtidigt om jag börjar ”unna” mig bröd till frukost kommer jag må dåligt för det.

        Kanske behöver jag prata med någon över mina nedklankande tankar. Egentligen var tanken att jag skulle gå ned i vikt tills jag blev nöjd och sedan kunna äta ”normalt” med bröd och smör till frukost och spagetti och köttfärssås till middag. Men som sagt går jag inte ner i vikt, jag kommer aldrig dit.

        Har ni några förslag över mina tankar? Några förslag på hur jag ska tackla maten och mina tankar? Jag har redan börjat komma på saker som skulle göra mig gladare. Exempelvis få äta på fredagar OCH lördagar (för nu tycker jag mina fredagar är värdelösa utan mat – vilket ifs kanske inte heller är bra att värdera sina dagar i mat.. men samtidigt vet jag att det kommer bidra till att jag mår bättre och att mina vanliga ätardagar inte blir lika galna då jag vet att jag inte behöver pressa på en dag.) sen vet jag ifs inte om jag kommer känna mig skyldig om jag äter för många kalorier två gånger i veckan.. förmodligen..

        Usch ni ser hur jag funkar!

        Hanna

  20. Nicole skriver:

    Tack så hemskt mycket för svaren Olle och Jenny!
    Ni har verkligen mycket vettigt att säga, som jag verkligen ska ta till mig. Jag ska verkligen försöka vara mer avslappnad till maten, och inte ge upp så fort jag misslyckas. Jag funderar även på att gå över till vegetarisk mat istället för vegansk, eftersom jag främst äter vegansk för att äta så ”rent” och nyttigt som möjligt. Men det blir istället ofta så att jag inte får i mig tillräckligt mycket kalorier och sen tillslut hetsäter. Det känns så meningslöst när jag tänker efter. Men det är otroligt svårt för mig att slappna av när jag ska äta, det kan funka en period, men det slutar med att jag tillslut tillåter mig själv att äta allt i min väg, vilket då alltså lett till hetsätning. Men jag ska verkligen försöka nu. Verkligen.

    En fråga till bara:
    Jag tränar just nu lite varje dag, ibland med någon dags uppehåll. Dessa pass är som sagt inte långa och bränner kanske inte så mycket kalorier, men dom är tuffa. Jag undrar nu om man blir rejält mycket mer hungrig av att träna ett kort pass varje dag? Jag är alltid hungrig känns det som, men jag vet inte om det är därför eller för att jag har rubbat min ämnesomsättning på något vis. Skulle det vara bättre om jag tränade bara 2-3 lite längre hårda pass i veckan? Kanske svårt för er att svara på, det kanske är olika för alla? Aja, nu ska jag inte skriva en mil lång text igen..
    Ha det bra! Jag är jätte tacksam för att ni svarar.

  21. Kitten skriver:

    Hej!
    Jag är 173 lång och väger ca 69-70. Jag brukar snitta på ca 1000kcl, kanske lite mindre, om dagen(rekommenderat intag för nedgång är ca 1400 och BMR ca 1500).
    Jag rör mig mycket (ca 2,5h promenerande varje dag), dock inte så mycket ren träning förutom 3km löpträning varje dag med tillhörande situps och fria vikter.

    Jag har en ovana att när jag inte riktigt mår hundra trycka i mig mer onyttigheter än vad som behövs (ca 1-2 dagar/v) och snittar dessa dagar på 2000kcl (ibland men sällan 3000kcl).

    Hur negativt påverkas egentligen viktnedgången av detta? Planen är en sund kropp men jag ser redan nu tendenser på att revbenen börjar sticka ut lite.

    Min ursäkt idag har bla varit att man förbränner ca 300kcl/dag mer som kvinna under vissa perioder samtidigt som jag mår fruktansvärt dåligt när jag glider över 1100kcl/dag gränsen. Hur strikt måste man eg vara med ätardagar/diet? Om jag för det mesta hamnar på 800/900 kcl/dag och då vissa dagar äter 2000/2500 så borde väl mitt underskott ändå jämna ut sig någorlunda?

    Förlåt för lång fråga men vore tacksam för svar.
    Mvh

    • olle skriver:

      Helt rätt att det jämnar ut sig. Om man räknar kalorier så är det enda intressanta det genomsnittliga intaget under längre tid. Om det är lägre än din genomsnittliga förbrukning kommer du alltid gå ned i vikt. Om du har ett BMR på 1500 kcal, har en ätardag på 2000-3000 kcal max en gång i veckan och i övrigt bara äter 1100 kcal så kommer du garanterat gå ned i vikt.

      Observera att för oss är ätardag inte samma sak som att äta när man känner för det, känner sig sugen eller när man mår dåligt. Ätardagen är något som man har på förutsbestämda dagar som del av en diet.

      Kan dessvärre inte ge något omdöme om din viktminskning är fyiologisk sund eller ej, mitt enda tips är att göra fettmätning och på så sätt få en bra bild av hur mycket fett/muskler du har.

      Att du mår dåligt om du kommer över 1100 kcal är inte ett bra tecken rent psykiskt, inte heller att du använder maten som tröst när du mår dåligt. Att du dessutom kör en ganska hård diet kan göra att du mår ännu sämre och att det blir mer och mer tröstätning. Läs Jennys tidigare svar här ovanför:
      http://blogg.fyratimmarskroppen.se/dieten/atardagen/#comment-11534
      http://blogg.fyratimmarskroppen.se/dieten/atardagen/#comment-11918
      http://blogg.fyratimmarskroppen.se/dieten/atardagen/#comment-11919

      • Kitten skriver:

        Tack för svaret.
        Jag var nog lite otydlig, en ätardag är självklart något kontrollerat vilket i sin tur gör att man kan minska pressen de andra dagarna och gör att man orkar med dieten under en längre tid.
        Och de gånger jag ”mår dåligt” så har jag tillåtit mig detta under en dag sen får jag helt enkelt vänta en vecka till så min veckas kaloriintag har nog aldrig drabbats så hårt som jag först trodde.

        Det var mest ”utjämningen” jag var nyfiken på. Så tack än en gång :) )

  22. Katja skriver:

    Hej!
    Hoppas detta inte är en gammal länk!!
    Har problem med viktnrdgången. Stått på samma vikt 58kg nu i 6 veckor trots stora kaloriunderskott och konditionsträning. Problemet är helgerna. Under två dagar äter jag ca 2500kcl per dag, höftar bara, men äter inget onyttigt utan typ nötter bröd ost frukt osv under helgerna som ger höga kalorier.. Hamnar ca 11000kcl på 7 dagar högst och är 173 cm lång och går/ springer 10-15km per dag. Resten är jag stillasittande men rätt rörlig ändå, är typ orolig jämt. Varför går jag inte ner i vikt?? Har jag fått fel på förbränningen?? Kan det vara sötningsmedlet som stör hormonerna eller ngt då jag dricker mkt celsius äter läkerol med aspartam? Men det ökar inte mitt hunger tvärtom. Borde jag banta 7 dagar i veckan istället? Skippa äta på helgerna??
    Såå tacksam för svar!! Och snälla inga kommentarer om att jag redan är smal vet vad jag vill och har alltid vägt 52kg förut innan jag gick upp efter en jobbig period. Vad gör jag för fel??

  23. olle skriver:

    Hej Katja, om du inte går ner i vikt efter sex veckor så har du inte något kaloriunderskott, det är glasklart! Det är ganska osannolikt att det är något fel på förbränningen och kan heller inte tänka mig att sötningsmedlen skulle ställa till det. Med 173cm/58kg (och tidigare 52 kg) har du väldigt lite muskler och därmed låg grundförbränning, det är snarare det som är problemet. Jag skulle råda dig att byta ut flera av löppassen till styrketräning i gymmet så att du på sikt får mer muskelmassa. Se till att göra en fettmätning och sätt ett fettprocentmål istället för viktmål, du kommer må mycket bättre av det både psykiskt och fysiskt.

  24. Katja skriver:

    Ville bara säga att jag tror att jag räknar kalorier i överkant, igår lördag var det en skål med nötter och frön och kokos högst 150g och soja yougurt ca 300 gram, en stor brödskiva med avokado o tre ägg och ost pålägg, typ tre frukter, samt en rawbite bar, en fruktsmoothie och en stor laxsushimi med misusoppa och ett glas vin. Det var en ätardag. Har ingen aning men höftar kalorierna till ca 2500 kcl kan det vara rätt ngn med koll..? Är lite rädd att börja väga allt även ätardagarna dvs fredag och lördag.

    Olle och Jenny Please hjälp äter jag ändå för mycket..? Tränar varenda veckodag samt går hem från jobbet. Äter under 50g kolhydrater på veckorna och ca 800 -1100 kcl på veckodagar samt söndag. Och räknar noga kalorierna på veckodagar.. Kan viktnrdgången ta ännu mer tid, har ej minskat i mått heller..? Eller äter jag helt enkelt för mycket??

  25. Katja skriver:

    Ok tack!! Jo jag räknar nog kalorierna fel på helgerna då jag typ inte räknar alls.. Kan förbränningen vara så kass att man inte går ner i vikt iaf trots typ 11000kcl på 7 dagar plus träning varje dag? Isåfall minskar jag kalorierna även på helgerna. Tack för svaret!,

  26. olle skriver:

    Eftersom du bara väger 58 kg så har du automatiskt en ganska kass grundförbränning i botten. Ju mindre du väger desto svårare kommer det vara att gå ned i vikt. Kroppen hamnar till slut i krisläge och gör allt den kan för att spara energi (som t.ex. att stoppa menstruationen). Mitt bästa råd är att du sätter ett långsiktigt fettprocentmål istället för viktmål. Du behöver först och främst bygga muskler, inte bränna fett. Med mer muskler får du automatiskt lägre fettprocent.

  27. Katja skriver:

    Idag visade vågen bara plus trots åt lågkolhydratkost igår ca 1000kcl.. Och var så hungrig att jag knappt sov.. Detta är inne i andra månaden på detta sätt.. Bara över 58 är jag på väg.. Jo jag styrketränar lite varje lunch med högsta möjliga vikter jag klarar av. Men eftersom jag vill ner så koncentrerar jag mig på att konditionsträning för att en få äta det lilla jag äter.. Räknar ju kalorier och de minst 450kcl jag förbränner varje dag vid några timmars promenad plus 25 min löpning klarar jag mig inte utan, går ju upp i vikt trots detta!!
    Seriöst tror jag har fel på förbränningen.. Har förut gått ner från 52 till 45kg på just detta sätt men nu funkar inget trots min högsta vikt någonsin.. Fattar seriöst inte var min kropp får energin ifrån.
    ju inte direkt på helgerna bara tillåter mig själv att äta mig nöjd.. Under fredagskväll och hela lördag. Min största synd är liksom att ha ätit tre brödskivor med ost och en skål med nötter och frön.. Inget annat ger ifrån sig kalorier så mycket av helgens mat heller.
    Har tyvärr inte energi att träna mer än så här så är det Martiintaget på helgen jag bör minska ändå?? Om jag lägger mer energi på styrketräning så missar jag ju kalorierna från löpningen och måste äta ännu mindre närmare 500 kcl om dagen ju!!

    • olle skriver:

      Hej Katja,

      Att döma av dina egna beräkningar så är din BMR c.a 1000 kcal (ungefär lika lågt som hos en anorektiker). Den låga ämnesomsättningen kan vara en direkt följd av den låga muskelmassan. Din massiva träning (flera timmar varje dag) i kombination med din diet bidrar snarare till att bryta ner muskelmassan ännu mera. Du är inne i en ond cirkel där du får mindre och mindre muskelmassa och därmed lägre och lägre förbränning. Ditt viktmål innebär dessutom ett BMI som inte är hälsosamt. Det är fullt möjligt att du dessutom har hormonella problem, jag skulle rekommendera ett läkarbesök.

      Om du inte har något medicinskt problem så ser jag att enda vägen ut är att börja äta mer, bygga muskler och sätta upp ett fettprocentmål istället för viktmål. Även om du vill få en perfekt kropp så kan det hända att vägen dit kräver att du först går upp i vikt (=muskler + fett) och sedan kör en långsam muskelsparande diet. Snabbaste vägen är inte alltid en rak linje, ibland måste man börja resan genom att åka i fel riktning.

  28. Katja skriver:

    Precis innan jul gick jag ner normalt.. Sedan slutade jag p pillrena. Någon som vet om det kan ha påverkat ämnesomsättningen?? Ska definitivt börja igen nu för pallar inte mer. Går omkring hungrig varje dag. Idag hetsade kokosnöt för säkert 400kcl med sojayougurt efter min sallad. Och har bara bränt ca 200 kcl på gymmet och skippat långpromenaderna. Vilket säkert gör att jag bara går upp..
    Om jag nu har 1000 grundförbränning hur mycket kcl borde jag äta för att gå ner i fett? Just 1000kcl eller? Kör styrketräning varje veckodag ca 25 min per dag med tyngsta vikterna jag klarar bara för att bibehålla muskler. Tycker mig ha en del muskler då jag tränat innan viktuppgången mycket.. Men vill bli av med fettet i låren och överallt. Bli mindre.
    Att äta mer för att gå upp i fett också är inget alternativ för mig. Men är så förbaskat hungrig och svag att jag inte klarar det utan att äta mer några dagar i veckan. Typ normalt kanske lite mer äter jag då. Men förstår att jag inte kan unna mig det mer..

    • jenny skriver:

      Du har kört in i en återvändsgränd. Du har kört på för hårt tidigare och nu får du betala priset. För att komma loss måste du låta dina muskler återhämta sig varannan dag, sluta med konditionsträningen och äta succesivt mer. Om du inte gör det så kommer du bara förlora mer och mer muskler, få ännu sämre förbränning, tvingas att äta mindre och mindre för att överhuvudtaget hålla din nuvarande vikt. Är det så du vill leva resten av ditt liv?

  29. Katja skriver:

    Ok så vila mer och äta mer? Ok om det kan höja förbränningen annars förstår jag inte hur jag ska bli av med fettet så.. Jag trodde man kunde köra kondition och långpromenader varje dag? Eller är det också förstörande? Joggar bara som uppvärmning, går ju mest. Och tränar delar upp tränandet så att det blir varannandag samma maskiner. Jo det är min stora nöje att äta så har orkat bara för att få äta normalt o gott på helgerna, om jag måste svälta även helgerna pallar jag inte mer.. Då menar jag inte socker och chips utan typ bröd med avokado och ost osv utan att räkna kalorier.. Att slippa räkna två dagar i veckan gör att jag kan späka mig extremt hårt på veckorna men när jag inte går ner ändå känns det så hopplöst och ledsamt.
    Nästa steg är ju en ren ätstörning om jag börjar räkna varenda kalori och hålla ännu mer igen även helger. Då är jag ju en ren anorektiker rädd för varenda kalori och äta så mycket underskott. Dit vill jag inte..
    Tänkt mycket på vad Ni råder jag famlar ju i blindo egentligen..

    • jenny skriver:

      Jag skulle råda dig att inte tänka kaloriförbränning med träning utan röra på dig för att du tycker det är skönt. Ge kroppen en chans att återhämta sig efter tuff styrketräning helkropp. Ät inom en timme efter gymmet, gärna kolhydrater – det hjälper dina muskler att bygga upp sig. Olle filar på en längre text i liknande ämne som du fundera på. Håll utkik i bloggen. Ha det!

  30. zabina skriver:

    Hej!

    Jag undrar om jag ska ha en ätardag. Jag är 171 cm, väger 73 kg och är 25 år. Just nu äter jag 1295 kcal om dagen men äter upp de kalorierna jag tränar också.

    Hade jag tjänat på en ätdag? Hur många kcal borde jag isf äta den dagen? :)

    • jenny skriver:

      Hej, det bästa är att prova sig fram. Hur mycket kan du äta och träna och få de resultat som du vill ha kommer din kropp att svara på. Testa i 4 veckor och gör sedan de modifikationer som krävs. Lycka till.

  31. sara skriver:

    hej
    jag började min viktresa på 99kilo 22december 2013.Jag är 169lång och 27 år gammal.Jag har lyckats att gå ner 9kilo hittils och ligger på ca 1300kcal per dag. jag tränar ca 3ggr i veckan och då liger jag liite högre kalorimässigt. på en ätarrdag hur många kcal ska jag ligga på för att ha en bra viktnedgång?

  32. Emma skriver:

    Hejsan! jag undrar lite om detta! jag vill gå ner i vikt och tror att detta passar mig! Men vad ska man äta dem andra 6 dagarna och hur mycket kalorier ska man äta ungefär varje dag? :)

  33. Jenny skriver:

    Hej!
    Jag hoppas verkligen på svar

  34. Jenny skriver:

    Oj jag såg att min text försvann

    • Jenny skriver:

      Jag förstår inte varför min text inte syns? Jag försöker igen!
      Jag är 37 år 172 cm lång och för tre veckor sedan åt jag nutrilette i en vecka och gick ner 3,2 kg jag vägde från blrjan 74 efter det laddade jag ner en app och åt 1065 kalorier om dagen samt tränar 3 ggr i veclan o yoga2 ggr i veckan. Allt detta lägger jag in i appen och äter upp det jag tränat för.. Jag har bara på 2 veckor gått ner 1 kg! Men appen säger 1 kg i veckan.. Det är jättesegt! Vad gör jag för fel?!?! Jag är verkligen jätteduktig! Mina pass består av zumba, spinning, box osv. Och jag äter på ett ungefär så här: frukost: fincrisp knäcke med makrill eller philadelphiaost 4 st. Lunch kycklingfile med tomat och turkisk yoggi. Kvällsmat fincrisp igen, mellanmål någon nutrilette påse och när jag är lite sigen och hungrig och om jag har kalorier kvar äter jag ett par matskedar jordnötssmör.. Så inte såååå mycket kolhydrater… Varför händef inte mer??! Tack för denna bligg jag hittade i dag

  35. Lia skriver:

    Vilken bra blogg! Ni har gått ner 55 kg tillsammans, är ni klara och har lyckats hålla vikten eller hur ser det ut för er?

    Jag är 25 år och har jojobantat en hel del. Är 172 cm lång och väger i dagsläget 98 kg. Vägde 112 kg i januari år 2012, men lyckades gå ner till 76 kg till vintern 2012. Sen la jag det på hyllan och har sen dess alltså gått upp till 98 kg… Problemet är att jag tänker att jag har så lite kvar att gå ner (tänkte gå ner till 65-72) så jag kan fuska ett tag. Men sen tar jag liksom inte tag i det igen förrän det gått för långt. Igen.

    Så nu tänkte jag prova att räkna kcal, gör det med shapeup appen. Funderar på om jag kan ha en ätardag eller om det kommer sabba allt? Jag är lite som flera andra att jag tappar kontrollen och överäter, köper på mig halva butiken och sen har över till dagen efter och då fortsätter… Men om man samtidigt håller koll på kcal så kanske det skulle funka med en ätardag? Det är mitt största problem, att jag tappar kontrollen. Så det tänkte jag lära mig med denna metod.

    Största anledningen att jag valt detta är också för att jag inte har ork för att laga riktig mat just nu, annars brukar jag köra Dukanmetoden som funkat väldigt bra för mig. Men har inte tid eller ork att göra allt från grunden som man gör, så detta är något jag tänkte köra med tills orken kommer tillbaka. (Jobbar mycket och orkar inte stå i köket) Så jag är medveten om att jag inte äter nyttigt alls just nu, men det är väl kcal in-ut som räknas för viktnedgång??

    En dag ser idag ut för mig ungefär så här:
    Lunch: 1 Gorbys vesuvio
    Middag: 1 Nutrilett
    Kväll: 2 knäckebröd med jordnötssmör
    Och sen en näve popcorn eller ett knäcke till för att få i mig tillräckligt med kcal. Tar även promenader när jag har energi till det, ett par ggr i veckan á 20 min.

    Jag har aldrig haft några problem med att äta ”lite”, under mitt dukanande hela 2013 så åt jag i snitt 700 kcal per dag och mådde hur bra som helst, smygåt inte, hetsåt inte och var inte spec hungrig eller orkeslös. Så den biten har jag inga problem med. Däremot skulle det vara skönt att känna att man kan få äta vad man vill nån gång ibland!

    Ursäkta lång kommentar :)

    • jenny skriver:

      Hej Lia,
      Senaste åren sedan vi gått ner i vikt så har vi både pendlat lite upp och ner inom spannet av ca 10 kg. Resan är verkligen inte slut med att man gått ner i vikt. Tvärtom, det är då den börjar. Det är ett livslångt projekt att ha en hälsosam vikt för den som en gång har varit överviktig.

      Det låter som att du inte har problem med att hålla en diet länge utan ätardag, du gjorde det ju förut. Största nyttan med ätardag som jag ser det är att den gör en diet hållbar. Man slipper säga helt nej till gottigott och istället säger man till sig själv att ”om några dagar kan jag få äta det..”. Det gör att man står ut med att vara på diet en längre period och då hinner gå ner mer i vikt än om man skulle ha varit på diet kortare tid. Om du tror att detta gäller dig så testa ätardag. Det gör viktnedgången långsammare men mer uthärdlig. Du verkar kunna hålla ut på en diet ganska bra som du berättar, så kanske behöver du inte ha ätardag en ggr/veckan utan kan prova med varannan vecka till att börja med.
      Lycka till!

  36. Emma skriver:

    Hej! Ramlade just in på sidan och fick upp intresset för detta med ätardag. Är en tjej som 2010 stressade så att jag gick ner i vikt och tillslut hamnade i svält. Vägde 47kg och är 171lång. När jag nu fyra år efter är normalviktig, väger 64 kg är jag inte bekväm med de 4-5 kilo som jag inte hade innan min svältperiod. Innan dess brukade jag väga 58-59kg och mådde bra med det. Verkar nu som att vågen fastnat och är orubblig trots att jag provat att öka förbrukning något och minska intaget något. Enligt läkare ska min ämnesomsättning samt hormoner som reglerar detta vara i balans igen. Tränar löpning/gym 3-4ggr / vecka och äter 1700kcal/dag. Det går, men blir tyvärr att jag undviker fest och middagar för att kunna hålla detta. Istället blir det ofta någon gång varannan vecka att jag överäter (ej fullbordad hetsätning men nog mycket för att framkalla ångest). Det brukar dessutom innebära att jag fortsätter lite med slarvet till start av följande vecka, då hårdhandskarna åter åker på. Tror att jag skulle kunna undvika en hel del negativa mönster med metoden ni förespråkar. Vill bara få min beräkning bekräftad: om mitt normala energibehov är 2000 (samt de dagar jag tränar ca 2300) kan jag skära ner 400kcal per dag och då få 2000kcal extra till festligheter och mat en dag i veckan? Jag har experimentet med att minska mer men det brukar leda till att jag känner det som att jag är på väg att bli utbränd både fysiskt och mentalt. Sedan vet jag av tvärsäker erfarenhet att min kropp inte klarar att bara ha bönor och linser som kolhydratkälla. Väljer dock fullkornsvarianter och väljer bort bröd. Är det något som säger att man måste följa alla punkter för att kunna tillämpa en ätardag och samtidigt gå ner ett par kilo? Tack på förhand
    /Emma

    • jenny skriver:

      Hej Emma, Vad glad jag är att höra att du är fri från unuderätandet. Grattis. Det låter klokt att inte ligga för lågt, max -400 låter bra. Men att börja räkna med träningen allt för mycket kan bli väldigt missvisande så mitt tips är att du ligger på 1700 oavsett om du tränar eller inte. Om du tränar hårt och känner att det är för tufft så kanske du måste äta mer – men vi överskattar ofta vad vi förbrukar – även pulsmätare och apparater i gymmet är glädjemätare. Jag har använt pulsmätare i perioder och det blev väldigt pyssligt att hålla på och räkna och räkna. Det blir lätt lite besatt också. Jag äter kompensatoriskt först när jag är på cykelsemester och cyklar 4-8 mil om dagen för då vet jag att det behövs.

      Du behöver inte följa SCD till punkt och pricka, den är ett smörgåsbord att experimentera från. Om jag var du så skulle jag börja enkelt. Så lite tänka som möjligt. Det betyder att jag skulle 1) se till att jag får i mig minst 70 gram protein/dag. 2) Äta 1700 kcal/dag 3) Ta en ätardag i veckan och då fokusera på kolhydrater om det inte känns som en för stor uppoffring (fettet kan med fördel hållas lågt denna dag). Jag skulle till att börja med inte räkna kalorier på min ätardag för att få ultimat avslappning och njuta. Men om du tror att du kommer att äta uppåt väggarna för mycket då så kanske du måste räkna.4) Se till att jag kör tung styrketräning i gymmet dagen efter ätardagen. Annars träna som vanligt.

      Om du inte går ner i vikt på 4 veckor så behöver du göra en förändring – obs, En. Prova dig fram i 4-veckorsperioder och prova olika rutiner, matupplägg, mentala grejer som bättre sömn, mindre stressig planering, meditation och medvetet ätande kan även ha goda effekter. Hur vi äter handlar inte bara om maten.
      Lycka till och återkom för mer stöd.

  37. Majaaa skriver:

    Hej! Gah vilken underbar blogg!! Att jag inte hittat hit tidigare! Hoppas ni fortfarande är här och är med på att svara på frågor, ni som
    Verkar så kompetent :)

    175cm lång och 86kg, har gått ner från 95 och där tog det stopp! Kan inte hålla ut hela vägen fram innan jag ger upp och vill äta mer! Under dagarna klarar jag mig med 1200 kcal nu utan problem och mår bra, det är på helgen det blir svårt! Hur skulle detta med ärardagar funka för mig tror ni? Jag har försökt räkna på det efter att ha läst alla fina kommentarer och svar ni har gett men får inte ihop det! Om jag vill gå ner 0,5/v och ha ätardag varje lördag, hur gör jag då?
    Ni skulle rädda mitt år om ni kunde svara!
    :D

    • Majaaa skriver:

      Och hur många kcal skulle jag kunna äta på ätardagen? :D en pizza bara och chips och dipp som är min största last är ju sinnes med kalorier :o

  38. jenny skriver:

    Hej Majaaa,

    Kaloriräkning kan vara svårt och jag blir misstänksam om du verkligen räknar rätt. För att kolla det, väg allt du äter och kolla i tabeller under några dagar då du äter som du brukar på 1200.

    Att ligga på 1200 är en utmaning, det borde vara svårare än du säger det är den andra anledningen till att jag misstänker att du faktiskt äter mer.

    Det låter som en kamp med det dåliga samvetet när du inte kan hålla dig och överäter. Säg att du faktiskt äter 1200 i veckorna och sedan inte kan hålla dig under helgen – kanske tom börjar redan på fredag kväll att överäta? då har du 2 dagar och en kväll att äta ikapp med råge det som du har lyckats med under veckan. Det är lätt gjort, som du säger så är det galet många kcal i grejer.

    Ätardag utan dåligt samvete skulle kanske kunna hjälpa dig här. Men då snackar vi om EN dag från morgon till kväll EN dag per vecka. Under den dagen skulle jag strunta i kaloriräkning om jag var du och fokusera på att njuta istället. Då får du en skön paus från de andra dagarnas program, du slipper associera god mat med dåligt samvete och du blir nöjd istället. Det är vår erfarenhet i alla fall.

    Om du vill hjälpa till lite till så kan du hitta någon form av fysisk aktivitet som du uppskattar, något du tycker är kul eller skönt.

    Lycka till önskar Jenny och Olle

  39. Majaaa skriver:

    Tack! Ska väga och prova med en tabell istället för appen jag använder mig av nu för att dubbelkolla :D

    Ja man kanske helt enkelt får prova sig fram, även fast man gärna vill ha lösningen innan man sätter igång xD jag tror jag ska prova och då släppa ånger den dagen och bara slappna av :)

    Tack! :)

  40. Mamma till 4 skriver:

    Hej har ett par funderingar om man räknar kalorier pga viktminskning och vid träning tex bränner 700 kalorier. Ska man äta upp dom kalorierna igen för att lyckas gå ner i vikt eller ska man låta dom vara förbrända?

    Jag väger nu 90 kilo ( vill ner till 75 ) och är 173 cm lång.
    Styrketränar ca 40-60 minuter 5-6 gånger i veckan och på det promenerar jag utomhus eller på band ca 5-6 gånger i veckan.

    Och HUR många kalorier ska jag egentligen ligga på, läst på många sidor och svaret blir aldrig detsamma.

  41. Anna skriver:

    Oj vad glad jag är att jag hittade hit till er. Så mycket intressanta och kloka resonemang. Hamnade på youtubekanalen först, minns ej hur, och tyckte Jenny gjorde så bra videoklipp.

    Jag har en fråga också kring så kallad ätardag. Inte förstått riktigt hur mycket kalorier jag ”ska” öka på med. Om jag under veckan äter 1600 kcal per dag, hur mycket ska jag då äta på ätardagen?

    Ytterligare en grej jag inte förstått (som dock inte har med just ätardag att göra är): Om jag ska ligga på 1600 kcal utan träning, hur ska jag då göra om jag t.ex. förbränner 600 kcal på träningspass under dagen? Ska jag kompensera för det genom att äta 600 kcal extra, alltså 2200 kcal totalt? Eller fortsätta hålla mitt intag på 1600 kcal?

    Med vänlig hälsning Anna!

  42. Elina skriver:

    Hej!
    Jag undrar lite om det här med ätardag och just rätt kalorimängd per dag..
    Jag är då tjej på 25 år, 165 cm lång och väger 68 kg.
    Mitt BMR blir 1427 kcal om dagen. Men om jag nu ska gå ner i vikt
    Så måste jag juh dra bort ca 500-700 kcal om dagen, detta blir då under
    1200 kcal – vilket inte är bra om man är tjej, med mensen osv. Vad kan
    Jag då göra för att allt ska bli rätt? Blir väldigt förvirrad, sen det här med ätardag
    förvirrar mig nästan ännu mer när man nu legat underskott 1 vecka och så ska man ”äta upp allt man ”gått ner” – hur underbart det nu än skulle va och jag önskar jag kunde göra så…

    Tack på förhand!! :)

  43. olle skriver:

    Ursäkta att vi är sena på att svara, men bättre sent än aldrig…

    @Mamma till 4
    Du måste förstås förbränna mer kalorier än vad du förbrukar. Det absolut bästa sättet att bestämma kaloribalansen är att testa sig fram, om du går ner i vikt så förbrukar du mer än du äter! Om du tränar bör du äta direkt efteråt, men kanske inte lika många kalorier som du förbränt av träningen, annars får du ingen viktnedgång.

    @Anna
    Det finns inga regler för hur många kalorier man ”ska” äta på ätardagen, det viktigaste är att du äter tillräckligt så att du kan klara dig utan sug under resten av veckan. Oftast handlar det om att få sånt som man inte unnar sig under de andra dagarna, t.ex. pizza eller godis.
    Egentligen spelar det ingen roll om kaloriunderskottet kommer från träning eller dieten. Om du tränar 600 kcal utan att äta lite mer kommer du ligga ganska lågt kalorimässigt. Vissa personer får ökad aptit av träning, andra får mindre aptit. En kompromiss är att i alla fall ’äta lite grand efter träningen för att hjälpa till med återhämtningen.

    @Elina
    Din BMR är inte detsamma som din totala energiförbrukning, du förbränner i själva verket minst 1800 kcal per dag, så du kan äta mer än 1200 kcal och fortfarande gå ned i vikt. Du har helt rätt att det blir lite berg-och-dalbana med maten. Om du ska ha ätardag så måste du ligga på tillräckligt kaloriunderskott under veckan för att ”ha råd” med en ätardag. Om du är orolig för mensen så ska du se till att ha en måttlig ätardag så att du inte behöver ha för tuff diet under resten av veckan.

  44. Elli skriver:

    Hej och hjälp!
    Har alldeles för länge gått och trott att jag kan äta hur mycket som helst på min ätardag men inser att det troligtvis inte är så! Är en perioddietare och denna period har triggats igång av min Miamiresa som är om 4 veckor… Jag väger ca 54 kg, är 161 cm och är inte mer aktiv än att ta promenader 2*30min varje dag till och från jobbet (obs endast promenerat senaste veckan). Hur gör jag? Är ingen höjdare på att räkna kalorier, älskar socker fett och kolhydrater. Förväntar mig inte mirakel men vill för en gångs skull få in en bra mat- och träningsvana. Dricker the med suketter och mjölk och äter ganska lite får jag väl säga. Så inget är väl bra just nu. Mitt mål är att gå ner 4-5 kg och inte ha lår som dallrar eller s k kärlekshandtag som väller över byxorna…Skulle vara så otroligt tacksam för råd!!!!!!!

    • jenny skriver:

      Hej elli, jag tror du har svarat på din egen fråga. Håll igen lite på ätardagen. Du kan starta den efter lunch istället för på morgonen om du har svårt att äta lite mindre. Du kan se till att göra andra trevliga saker på din ätardag så att den inte bara består av att äta gott. Träffa vänner, hitta på nåt kul, dansa eller gör någon fysisk aktivitet du gillar. Lycka till.

  45. Elin skriver:

    Hej
    Hamnade på denna sida när jag sökte lite på nätet och blev genast intresserad av att veta mer. Jag förstår inte riktigt helt hur detta med ätardagar fungerar och hur jag räknar ut hur mkt kalorier jag ska äta de övriga dagarna. Väger idag 110kilo och är 178 cm lång. Jag är ute efter en långsiktig metod då mitt mål är att gå ner minst 35 kilo tills jag känner mig nöjd. Skulle vara mkt tacksam för lite hjälp om hur jag ska tänka kring detta.
    Vill även tacka för en mkt inspirerande sida.

    • jenny skriver:

      Hej Elin och välkommen. Det är först när man närmar sig sin målvikt som det kan bli mer noga med vad man äter på ätardagen. Mitt råd till dig är att äta dig mätt och belåten utan större tanke på att räkna. Detta är en dag att slappna av och må bra. Jag behövde inte tänka på vad jag åt på ätardagarna förrän jag kom ner till BMI 25 ungefär. Då gick viktminskningen långsammare och kunde stanna av helt efter en ordentlig ätardag. Ha det gott. / Jenny

  46. Sandra skriver:

    jag fattar ingenting… I ett svar skriver du att man får äta hur mkt man vill på sina ätardagar, i ett annat svar skriver du om cheatmeal, och i ett annat svar säger du att det är ok med lite godis på ätardagen om man tex har mens… Vad är det som gäller? Svara gärna på min epost!!:) skulle bli så tacksam

    • jenny skriver:

      Hej Sandra, jag svarar här oxå för det kan vara intressant för andra att läsa.

      Problemet med den gamla tidens dieter är att man ska följa regler till punkt och pricka oavsett om man är en fysiskt aktiv 14 årig tjej med 5 kg för mycket fett eller en fysiskt inaktiv 50 årig kvinna som har 50 kg för mycket fett. Det förstår ju vem som helst att det blir fel.

      Denna diet är den nya tidens diet där du experimenterar dig fram
      (se artiklarna om bodyhacking http://fyratimmarskroppen.se/lista_artiklar.php?katnr=809&kat=Bodyhacking&bild=bodyhacking.jpg)
      till vad din kropp svarar på. Därför blir våra råd olika till personer i olika situationer. Våra svar bygger på den information vi får av personen som har testat vissa saker som inte verkar fungera och då tipsar vi om vadden personen kan prova för att få viktminskningen att fungera.

      Reglerna Timothy Ferriss har ställt upp är bara en början. Alla kan börja med att följa dessa givna regler i 4 veckor. Om man inte får resultat efter 4 veckor så är det dags att ändra på något. Då börjar man felsöka för att hitta fram till något som fungerar. Man ändrar 2-3 parametrar och testar det i 4 veckor. Ett problem om man inte går ner i vikt kan vara att man ”äter i kapp” på sin ätardag så pass mycket att man förstör veckans jobb. Då kan en ändring vara att man bara tar en cheatmeal eller att man ser till att börja dagen med 40 gram protein och dricker 3 liter vatten under dagen eller så måste man äta mer under veckan för att inte vara så uthungrad på sin ätardag. Man provar sig fram i 4-veckors intervall helt enkelt och snart har man en fysiskt och mentalt skräddarsydd diet som fungerar. Läser du vår blogg så ser du många av våra experiment och de lärdomar vi har tagit och tipsar om.

      Lycka till och hoppas att du är mindre förvirrad.

  47. Ulrika skriver:

    Hej!
    Jag är en madam på 38 år som har slagits med jojobantning hela mitt liv. Svälter mig (800-1000 kcal) per dag + en ätardag och rasar i vikt, för att efter några månader bryta ihop och hetsäta upp alla kilona igen på rekordfart. Jag är så TRÖTT på att aldrig veta vad man ska göra för att hitta kontinuitet. Jag har väl läst alla vikt-böcker som finns och skulle kunna doktorera i ämnet viktminskning, men klarar inte av att prakticera det på mig själv.

    Jag tänker på mat och min övervikt dygnet runt, men lyckas inte hitta en bra medelväg utan det är verkligen allt eller inget. Vad skulle ni rekommendera att man gör i detta läget? Som det är nu har jag nyss gått upp 15 kilo igen och väger 86 kilo, min målvikt är 68 kg.

    • jenny skriver:

      Hej Ulrika,
      Jag känner med dig. Det låter skitjobbigt. Viktproblematik handlar sällan om en enda sak utan är ett sammansatt problem. Både kroppen och knoppen är med och påverkar oss. Vissa saker kan vi påverka medan andra står vi maktlösa inför.

      Vilka gener vi har kan vi inte påverka. Vissa av oss har kroppar som är extra känsliga för sug och hunger och lätt lägger på sig medan andras kroppar inte reagerar så. Den mentala biten kan ju oxå variera från person till person, vissa upplever lugn och ångestdämpning av att äta medans andra människor inte får samma belöning av mat.

      Vi har blivit given en viss hand av livet, ett visst psyke och kropp och det är vad vi har att spela med så att säga. Inom ramen för hur just du fungerar kan du hitta saker som underlättar för dig. Dock inte utanför ramen för dina förutsättningar. Det är det som är problematiskt när man följer en diet. Den är inte anpassad till dig. Du måste experimentera och lära känna dig själv. Du har ju samlat på dig massor av erfarenhet. Den kan du använda!

      Mitt förslag:
      Sätt dig ner med papper och penna eller om du vill samtala kring detta med en god vän. Jag har gjort båda mycket.

      1) Tänk på de gånger då det gått åt skogen. Fråga dig vad du gjorde innan? Vad hände? Vad ledde till det? Vad/hur åt du? Vad åt du inte? Vad kände du? Vad triggade dig? Vad sa du till dig själv som gjorde att agerade? Hur reagerade du på att det gick åt skogen? Vad gjorde du då? Och sen?… Du kommer att märka att det finns ett mönster. Vad har alla ”åt skogen” gemensamt?

      2) Tänk sedan på när du har upplevt att maten fungerade bra. Tänk på perioder då du mer eller mindre har ätit så som du skulle vilja äta resten av livet och kan se dig själv må bra (jag menar inte att du ska tänka på svältdiet utan något som känns kontinuerligt och hälsosamt i längden). Fråga dig vad som ledde till den perioden? Hur kände du? Vad hade du gjort som triggade detta? Vad hände innan? Vilka förutsättningar fanns i din miljö? Vad fanns inte i ditt liv just då? När kom den positiva vändpunkten? Vilka mönster det du i dessa perioder?

      3) Vid det här laget bör du ha två listor. En av saker som stjälper dig och en av saker som hjälper dig. Nu gäller det för dig att klura ut hur du kan anpassa ditt liv/ätande för att hjälpa dig så mycket som möjligt och ta bort de saker som stjälper dig så mycket som möjligt. Men vi kan inte göra allt perfekt och på en gång så börja med att ställa dig frågan: Om jag skulle avlägsna en sak i mitt liv som stjälper mig, vilken skulle vara den enklaste och viktigaste saken att avlägsna? Sedan: Om jag skulle lägga till en sak i mitt liv som hjälper mig, vilken skulle vara den enklaste och viktigaste att lägga till?

      Efter mycket tänkande, experimenterande, erfarenhet och ärlighet så vet jag vissa saker som hjälper mig och stjälper mig. Här är några av mina lärdomar som jag har kommit fram till gäller för mig:
      - En dag som börjar med en proteinshake blir nästan alltid bra (= mätt och belåten av lagom mycket mat hela dagen).
      - Jag har mindre hunger de dagar jag tränar.
      - Om jag börjar äta för lite (ca 1000 kcal/dag) så kommer jag oundvikligen börja överäta. Att underäta är början till att överäta. Ofelbart!
      - Det är lögn att försöka kontrollera ätandet strax innan pms, det är mycket bättre att slappna av de dagarna annars kan jag få en kraftig backlash. Välj striderna noga för det finns ont om ammunition!
      - Om jag inte äter framför TVn eller läser när jag äter så äter jag mindre.
      - Dricker jag alkohol kommer jag att överäta.
      - Finns det godis hemma så äter jag.
      - Om jag äter en sallad om dagen så blir jag mättare på mindre och känner mig nöjd med mig själv (ser mig som en ”helyllesundis” istället för ett ”sofffrossarkakmonster”).
      - Det är viktigt att jag påminner mig själv om att det finns viktigare saker i livet än exakt hur mycket fett jag har på min kropp. När jag dör kommer ingen minnas mig för att jag var smal. Hoppas jag. Och om så är fallet har jag misslyckats som människa ;-) .
      - När jag kollar in min kropp i spegeln för att bedöma min kropp så ska jag avbryta, le mot min spegelbild och säga något gulligt om mig själv som person.
      - Vissa perioder bör jag skita i att väga mig helt och känna i magen hur mycket mat som känns skönt.

      I bloggen och på vår youtube-kanal så kan du följa många experiment där vi lärt oss saker om oss själva. Det kanske kan inspirera. Lärdomarna tar aldrig slut eftersom livet och vi förändras. Jag har funnit att inom den ramen jag har blivit given så är detta det enda sättet; att kontinuerligt lära mig mer om hur jag fungerar (oftast av mina misstag/slarv). Jag har bra och mindre bra perioder och för min del handlar det om att få fler och längre goda perioder. Vilket är ett mycket rimligt mål. Jag inbillar mig inte att jag kan bli helt fri från min tendens att gå upp i vikt och att använda mat som en mental stötta. Jag har mycket svårt att tro på de som säger att den har blivit helt fri från sina tendenser (om det rör sig om mer än några månader).

      Så; acceptera dina begränsningar och lär känna dem. Anpassa dig till dem så att du kan få ett bättre liv.
      Stor kram och lycka till!

  48. Ulrika skriver:

    Hej Jenny
    Tack för ditt svar
    Har suttit med listorna några dagar nu, men fastnar lite i dem i och med att jag sedan jag blev vuxen faktiskt alltid har befunnit mig i antingen svält eller överätande. Ibland någon slags mer kontrollerad svält där jag räknar och för bok på allt jag äter men ändå fuskar och äter för lite eller för mycket, typ viktväktarna.
    Aldrig har jag befunnit mig i ett sinnelag där jag känner att detta är sunt, såhär ska man äta och kan man äta resten av livet. Så jag vet liksom inte hur man gör. Äta utan dåligt samvete och sluta må bra av svält. Men ändå äta nyttigt och kunna unna mig saker. Låter som paradiset

    • Ulrika skriver:

      Hmm, slutet försvann…
      Jo skulle avsluta med att fråga om det kan finnas någon riktigt bra ”diet” eller strategi som jag kan ha missat?

      • jenny skriver:

        Hej igen. Det är ingen enkel sak du har att tampas med här. Möjligen skulle det vara bra om du fick professionell hjälp. Du kan prata med din husläkare och se vad som finns.

        Olle och jag har slagit våra huvuden ihop och tänker så här:
        Nr 1 är alltså att stoppa jojjandet. Målet för dig är att först och främst att sluta över- och underäta och få mer stabilitet. Så vi föreslår ett halvår med fokus på att ”normaläta” så att din pendelrörelse slutar. Efter det kan du kanske sakta fokusera på att gå ner i vikt men mycket långsamt så att du inte sätter igång pendelrörelsen igen.

        Du sa att du har erfarenhet av viktväktarna så ett förslag skulle kunna vara att du tar reda på vad de skulle ge dig för plan om du vägde 68 kg och skulle hålla vikten där och äta enligt den planen 6 månader och inte väga dig alls. Om/när du råkar göra avsteg så skriver du ner vad som hände, vad du känner och vilka mönster du ser som ledde till det. Du försöker inte kompensera genom att äta mindre efter avsteg, vilket skulle vara att sätta igång pendelrörelsen igen, utan du noterar mönstret och din reaktion inför det och fortsätter med din viktväktarplan. Det är allt. ”Jag kommer att göra avsteg hela tiden” kanske du säger. Ok, gör det då och skriv upp det och reflektera, lär känna dig själv och vänj dig vid din känsla av skam när du äter för mycket. Det är viktigt att inte låta skam få oss ur balans. När man har ätit för mycket är det vanligt att man tänker ”å nej, nu åt jag för mycket, jag borde inte äta på hela nästa dag alls nu!” och då är hela karusellen igång igen. STOPP! Trots att du känner skam, äckel och ånger så fortsätter du att äta enligt planen. Det är också vanligt att man känner uppgivenhet. Man kanske tänker ”nu är allt förstört ändå! Nu ska jag passa på att äta ännu mer!!!”. Att börja äta ännu mer är också att sätta igång pendelrörelsen. Målet är att äta enligt plan även om man känner skam eller uppgivenhet. Målet är att tåla de känslorna utan att de styr våra handlingar. Inte alltid vi lyckas men det är målet. Vi kan inte kontrollera att de känslorna dyker upp men vi kan göra vissa kärleksfulla val och för varje kärleksfullt val vi gör så växer välmåendet.

        Det är intressant med känslor för vi kan känna som att vi måste äta men det betyder inte att vi måste äta. Vi ska svara på hunger, absolut men ofta äter vi som äter för mycket av många andra anledningar, sug och emotioner.

        Vad du kanske kommer att märka är att när du känner känslan istället för att låta rädslan för att känna den styra dina handlingar så mister den sin kraft över dig och du återfår lite av kontrollen. Du flyger inte lika mycket som en vante mellan känslorna.

        Vad tror du om detta?

  49. Elin skriver:

    Gammalt inlägg men testar fråga ändå! Är 22 år, 173 lång ca 58-60 kg i vikt. Innan jul deffade jag och åt 1800 kcal, tränade varje dag, gym, thaiboxning och springer. Det gick bara ngn vecka så började jag må dåligt, mest Psykiskt men mensen försvann den också. Fick mig en tankeställare då. Målet är magrutor och att se vältränad ut. Nu ligger jag på ca 2000-2300 per dag och tränar 5-6 dagar i veckan. I maj tänkte jag börja deffa igen men vill inte gå för långt igen. Vad skulle ni rekommendera? Tränar thaiboxning 1,5 h ca 3 gånger i veckan, gymar 2-3, och någon längre Pw eller Springtur på det. Varje vecka varier beroende på jobb. Supertacksam för svar!

    • jenny skriver:

      Hej, att mensen försvinner är ofta ett tecken på oregelbundet intag av mat. Dvs svält och hetsätning. Jag vet inte om det gäller för dig. Om så är fallet så skulle jag fokusera på att vara viktstabil och stabil med maten utan större svängningar under några månader innan jag började gå ner i vikt. Jag skulle sikta på som allra minst 56 kg, även det är i minsta laget för din längd. Sluta stirra på din mage och se till helheten. Hur mår du, är du pigg och glad. Kan du tänka på annat än mat. Är träningen något som bränner kalorier eller är det en källa till nöje? Vad tror du att du ska uppnå genom att väga några ynka liko mindre? Fundera på varför det är viktigt för det är en enorm kraftinsats som man måste göra om man ska ner så lågt i vikt. Är det värt det eller kan du hitta en viktstabil nivå som du är nöjd med? Risken med att gå ner till så låg vikt är att man inte pallar trycket och sätter igång hetsätning och jojobanting. DET är skitjobbigt och tar tid att repa sig från. Är man redan lite ätstörd så kan det vara ännu svårare att stabilisera den pendelrörelsen som kraftigt kaloriunderskott sätter igång.

      Så, utifrån den lilla info du delger, om jag var du skulle jag se till att bli vikt- och matstabil (oxå psykiskt stabil) först i 3 månader för att sedan under 6 månder eventuellt gå ner långsamt om alls men absolut inte mer än till 56 kg.
      Som du gör nu låter bra. Mer mat och en aktiv fritid. Håll det i 3 månader innan du börjar göra ändringar.

      Hoppas det var lite matnyttigt ;-)
      Jenny

  50. Jennie skriver:

    Hej!

    Jag har alltid varit överviktig, jag kommer en bit på vägen när jag går en diet, men sen är det som att motivationen och lusten försvinner..

    Jag är en stor tjej på 84kg med mina ynka 166cm.
    Imorse när jag vägde mig var det 2,6kg plus, men jag antar att det är vatten.

    Jag behöver hjälp, jag vill gå ner snabbt, sen en förändring snabbt, men även få hjälp hur jag ska träna och äta. Hur många gånger per dag ska jag äta?
    Hur länge ska jag träna och vad?

    Jag brukar dansa hemma i vardagsrummet i ungefär 40-45 min till dancework-out videos på youtube, jag vet hur detta låter, har ej råd med gym.

    Så snälla, hjälp mig med mina frågor.

    • jenny skriver:

      Hej Jennie, Du skriver att du alltid har varit överviktig så då antar jag att du har många vanor som behöver läggas om. Det första vore att se inte bara till din vikt utan till hela din livsstil. Du har hela ditt liv levt en livsstil som gör dig överviktig och det kan ta tid att hitta en mer mormalviktig livsstil. Tänk på vilken livsstil de du umgås med har. Vi styrs mycket av varandra. Vi kan välja att umgås genom att ta en promenad och prata eller titta på film och äta godis. Många äter för att de inte har annar att göra. Att skapa aktivitet kan göra mycket. Om du vet att du är en kvällsätare framför TVn så stäng av TVn och gör något annat, gärna hemifrån.

      Du vill ha en snabb förändring. Tyvärr tror jag inte på sådanna. För mig tog det 17 månader att gå ner ca 25 kg. Det är lagom snabbt. När det kommer till vikt så gäller det ack så tråkiga talesättet: långsamt kommer man längst!

      Jag skulle bejöva prata mer med dig för att förstå vad din värsta stötesten är men börja läs på om viktnedgång. Och skippa snabbideter, risken är att du blir fetare av dem på sikt och kommer in i jojobantning. På vår sida och i vår bok kan du läsa många tips om precis de frågor du har, så börja läs på.

      Stot lycka till!

  51. Sara Hansson skriver:

    Hej !
    Jag har ”gått på diet” i ungefär tre veckor nu. Äter ungefär 500kcal per dag och tränar bort varenda en men har dock haft ätar dagar då jag äter ungefär 1000kcal, har gått ner 5-6 kilo och vill gärna gå ner mer men får sån grov ångest när jag läser att jag kommer gå upp i vikt när jag börjar äta normalt igen :( hur ska jag kunna fortsätta gå ner i vikt men göra det på en mer hälsosam nivå och inte gå upp alla kilo jag precis tappat ?! Jag är rädd att min kropp är inställd på att ”gå minus” varje dag och att jag bara kommer gå upp massa kilo så fort jag äter något

    • jenny skriver:

      Hej Sara. 500 kcal per dag är så lågt att man bör göra det under inseende av en läkare eller annan professionell och rekommenderas ibland när man är väldigt överviktig som en snabbstart.

      Att äta så lite rekommenderar aldrig vi. Du är rädd för vad som ska hända när du börjar äta normalt igen och det är jag också. Fast kanske av en annan anledning. Kroppen och sinnet är inställt på att ”ta igen” kalorier när vi har svultit och det kan skapa beteenden liknande hetsätning och en stor aptit på kaloririk mat.

      Min erfarenhet av mig själv och andra är att det är mycket svårt att stå emot denna instinkt. Ju mindre vi har ätit desto svårare är det. Med andra ord så tycker jag att du långsamt under 1-2 veckor ska börja äta mer.

      Om du behöver fortsätta att gå ner så ät 500 kcal under din dagliga förbrukning och promenera 10000 steg eller annan aktivitet du gillar. Du kommer att gå ner mycket långsammare men du kommer inte att få bakslag. Du kommer få en ny livsstil som håller dig smal.

  52. Cassandra skriver:

    Hej! Hoppas ni fortf besvarar frågor här!!! :)
    Tränar 7ggr i veckan 2/dag nästan alltid både varierad kondition samt styrka, målet nu är att minska ännu mer på fett% men har aldrig mätt denne så har svårt att veta vart jag ligger, gissar på 20%. Väger 50kg och är 160cm. Har strikt diet där jag inkludrrar hela kostcirkeln förutom pasta (mår ej bra av de) och ligger på kaloriintag 1200-1250/ dag. Räknar däremot inte kalorier på min ätardag (1-2 dagar i veckan isåfall en större, ordentlig och en mindrek)
    min fråga är då : hur mycket kan jag äta på en ätardag? Brukar mest bara äta en glass på 300g och kanske 30g mer i nån måltid så har inget extrem extrem överintag. Försökte räkna ut som ni beskrev tidigsre med att dra av 3000 från veckointaget men hamnade då på ca 800 kcal per dag vilket är fruktansvärt osunt enligt mig.
    Tips???
    TACK PÅ FÖRHAND :) ))

    • olle skriver:

      Ju mer du äter på ätardagen desto långsammare går du ner i vikt. Å andra sidan kan ätardagen vara det som gör att du står ut med att fortsätta på dieten.

      Om man utgår från schablonvärden (25 årig tjej, tränar 14 gånger i veckan) så har du redan minst 3500 kcal i underskott per vecka, glassen inräknat. Du borde åtminstone tappa cirka 0,3-0,4 kg varje vecka just nu. Det betyder att du har utrymme för en rejäl pizza, din vanliga glass plus en mindre påse godis på ätardagen och fortfarande fullt möjligt att gå ner minst 0,2 kg per vecka.

      Om du inte gå ner i vikt så kan det bero på flera olika faktorer: 1. För att du inte hållit på tillräckligt länge med dieten (minst 4 veckor). 2. Räknar fel på kaloriintaget. 3. Tränar för lätt. 4. Dålig ämnesomsättning (minst troligt).

  53. Evelina skriver:

    Hejsan, wow vad glad jag är att jag hitta denna sidan!

    Jag är en tjej på 21 år som är 166 cm lång och väger 59-60 kilo. Jag vill inte gå ner mer i vikt utan bygga mer muskler och känna mig mer fit. Jag tränar nu under lågsäsong fotboll 2 ggr/veckan och går till gymmet 3-4 gånger i veckan. Jag brukar äta runt 1000 kcal om dagen. Äter mycket mat men rätt mat, förstår att det kan ses som lite men jag är proppmätt! Jag har försökt utesluta onödigt socker i min vardag och har gått ner från 75 kilo till den vikten jag har idag. Jag känner mig glad och mer energifylld än vad jag någonsin kännt mig. Jag har dock en rädsla över att lägga på mig mer om jag använder ätardag på fel sätt

    Jag har googlat runt lite om ätardagar och behöver er hjälp om att förklara hur jag gör, hur ofta och om det vore något för mig.

    Tack på förhand!

    • jenny skriver:

      Hej,
      Att ta en rejäl omgång i gymmet dagen efter ätardagen hjälper musklerna att växa. Men när du äter mer så ökar du också energiintaget och fettmassan. Detta är varför byggare har perioder då de bygger då de ökar i muskel och fettmassa för att sedan deffa och då försvinner både muskler och fett inför en tävling.

      I dieten som vi gjorde så hade ätardagarna en mental funktion, den hjälpte oss att stå ut att vara på diet men den bromsade även dietens effekt. Vi gick ner långsammare men det var det värt.

      Om du vill bygga din kropp så kör hårt i gymmet minst varannan dag. Du verkar ha funnit ett bra sätt att äta för att hålla vikten så bry dig inte så mycket om det. Om du är riktigt seriös så anlita en personlig tränare.

      Lycka till!

  54. Noor skriver:

    Hej! Jag har börjat med ert daiet för tre månader typ. Jag äter mycket hälsosamt och rätt mat ,oftast två ägg med mycket salld till frukost,mycket sallad och proteinrik mat till luch och middag. Varje lördag på äterdagen vacknar jag mycket tidigt förbreder en mycket varaierat fettrik och kolyhdratrik frukost med tre till fyra rätter. Jag fortsätter dagen med allt från sött mat till fettrik mat. Jag äter lite av allt. Men det blir ändå mycket. Igår lördag hade vi en stor middag med vänner och då passade mycket bra med min äterdag jag åt Baklava, godis,pudding,ris,bulgor och kött gryta. Men jag mådde så dåligt i kväll mitt hjärta börja slå hårdare,jag kunde inte fortsätta sova,jag hade för mycket gaser i magen som känndes jobbigt. Det är nästa så varje vecka. Min äterdag börjar helt bra men slutar med att jag mår så dåligt att jag nästa känner mig förlamat och inte kan röra lätt.

    • jenny skriver:

      Hej Noor,
      Du ställde en så bra fråga att vi skrev om det i vår blogg oxå.

      Du kanske är en sådan person som ätardagen inte passar för.

      En av poängerna med ätardagen är att släppa kontrollen och unna sig. Det låter som att du snarare tappar kontrollen. Om man inte kan hejda sig utan trycker i sig mängder av mat tills man mår illa så är det ett tydligt tecken på att an har tappat kontrollen och är snarare inne i ett ätstört beteende.

      Att underäta är starten till att överäta

      Denna reaktion kan ha olika anledningar men det som ligger närmast till hands när jag läser det du skriver är att du svälter dig för mycket i veckan och framkallar detta beteende eftersom din kropp signalerar dig att äta allt du kommer över. Du skriver att du äter protein och sallad, du behöver lägga till bönor/linser och bra fett (tex. avocado, linfröolja och några få mandlar eller valnötter då och då). Att under- och överäta kan bidra till att man utvecklar bulimi och det är ett helvete som bör undvikas till varje pris.

      Jag(Jenny) kan känna igen mig i hur du reagera på ätardagen. Till en början fungerade ätardagarna bra men när jag tyckte att jag tappade kontrollen så slutade jag med ätardagar och de är inte ett alternativ för mig längre.

      Ätardagstips för att inte tappa kontrollen

      Här är några tips för att styra upp dina ätardagar. Om du har svårt att hålla dig till dessa tips så är det ett tecken på att du tappar kontrollen och inte bör ha ätardagar.

      Ät mer under veckan.
      Planera vad du ska äta på din ätardag.
      Ät vanlig dietfrukost på ätardagen.
      Börja din ätardag kl 12:00.
      Drick mycket vatten (2 liter) på ätardagen.
      Lycka till!

      • Noor skriver:

        Hej Jenny! Tack för att du svarade mig. Jag älskar att äta frukost det är min bästa mål tid. Därför älskar jag att unna mig något gott på varje lördag morgon. Kan jag då börja min äterdag tidigare och sluta min äter dag tidigare oxå. En sak jag undrar över oxå,jag väger nu 57 Kg och vill nå vikten 54 kg. Jag är ca 160 cm lång. Hur länge kommer det att ta för mig och nå mitt målvikt tror du?
        Jag har nu som sagt fölt er kosthålning i tre månader ,jag gick ner typ bara 1,5 kg vilket jag tycker att det går för sakta,men jag åt mycket lite under veckodagarna då och åt riält på äterdagen. Så kanske det är anledningen tror jag. Men jag vill fråga vad tror du?

        • jenny skriver:

          När man är så liten redan så ska man vara mycket nöjd om man går ner 0,2 kg i veckan. Du låg på 0,125 och det tycker jag du ska vara nöjd med. Det kommer tå 6 månader för dig att gå ner i samma takt till 54 kg. Det blir lagom till sommaren. Ha tålamod. Nöj dig med den takten. Det är viktigt att det går långsamt så att du inte äter för lite. Att svälta sig slutar (såvida man inte utvecklar anorexia) alltid med att man frossar och går upp i vikt igen. Det är inte värt det!!! Kan inte säga det många gånger nog: att svälta sig leder till frosseri och viktökning!!! Lycka till och satsa på sommar 2017.

  55. noor skriver:

    Hej Jenny!Först vill jag tacka dig för svaret. Men jag har också mer frågor. Jag vill fråga dig först på vilka tecken kan man se på att man har hamnat i en palåta?Jag tränar både styreke och kondition , och jag har läst att när man tränar styrketräning så går man upp i vikt ,därför kan det vara svårt för mig att veta om kag ligger i en palåte eller inte. Jag har en fråga till får man lov att äta morot och kvarg under deiten eller räknas de intee med.Jag vet att kvarg innehåller mycket proteiner därför tänkte jag att den kan vara bra och ha till frukost?

  56. jenny skriver:

    Hej igen. En viktplatå ska man vänta 4-8 veckor på innan man konstaterar, det gäller särksilt dig eftersom du kommer ha en så långsam viktnedgång och det är svårare att se på vågen vad som händer. Mitt tips är att känna efter på kläderna. Om du får större muskler bör det puta ut på andra ställen än där fettet sätter sig. ;-)

    Jag skulle säga ja för morot och kvarg i ditt läge.
    Lycka till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting