Matbelöning

Hjärnan innehåller ett fantastiskt system som hjälper oss att hitta det njutbara. Detta system kallas för belöningssystemet och har som uppgift att öka dina chanser att överleva genom att få dig att välja ”rätt saker”. Om du en gång tog en varm dusch när du var frusen så registrerar belöningssystemet detta som njutbart och uppmuntrar dig att göra det igen. Varje gång du utför en viss belönande aktivitet kommer belöningssystemet skapa en starkare association och locka dig till att söka dessa aktiviteter ännu mer.

Medfödd belöning

Eftersom energiintag alltid har varit mycket viktigt genom hela vår utveckling från encelliga organismer till primater så har vårt belöningssystem, som styr vårt matintag, utvecklats särskilt väl. Hjärnan tar emot information från lukt, smak, känsel och mag-tarmkanalen för att bedöma om ett livsmedel är belönande eller inte. Vissa saker verkar vi människor registrera som belönande per automatik. (Bild Jenny 4 år) Dessa är:

• Fett

• Stärkelse

• Sötma/socker

• Salt

• Glutamat (signalerar proteininnehåll)

• Icke bitterhet

• Vissa texturer (tex mjuka, flytande eller krispiga livsmedel)

• Vissa dofter (tex estrar som finns i många frukter)

• Energität mat (mycket energi per tugga)

Andra medfödda belöningar

Vi har ett antal medfödda njutningar som är nödvändiga för vår överlevnad. Mat, dryck och sex är några av de viktigaste. Sötma är ett exempel på en medfödd njutning, vilket troligen var en evolutionär fördel under alla miljoner år. Det är också en fördel att spädbarn uppskattar den söta modersmjölken som innehåller mycket mjölksocker.

Övriga medfödda njutningar är diverse ”fitnessindikatorer”. Vi uppfattar andra människor som mer attraktiva beroende på utseende. Barn och vuxna från olika kulturer verkar ha en gemensam syn på hur en attraktiv kropp ser ut. Vi har en genetiskt inbyggd preferens för människor med symmetri (eftersom detta är ett tecken på frisk utveckling och starka gener). Vi har även preferens för människor med en viss midja-höftkvot, något som kan uppfattas som kontroversiellt men ändå har verifierats i flera studier (och nej, det är inte olika i olika kulturer). Personer med hög “fitness” (smal midja och symmetriskt utseende) har visat sig ha större möjlighet att få barn, bättre hälsa och fler sexuella partners.

Definition av ”fitness”: Fitness är ett begrepp som används inom evolutionsbiologin. Hög fitness betyder att en individ har många genkopior. Med andra ord: hinner få många barn under sin livstid.

Inlärd belöning

Vår preferens för ovanstående egenskaper i maten är medfött. Med tiden kommer ditt belöningssystem lära sig nya smaker som belönande. Ett exempel är öl som till en början kan smaka bittert men efter några gånger då kroppen märker att smaken av öl ger energi så skapar den en belönande njutning när vi dricker ölet och vi börjar tycka om öl. Det som ger oss en positiv effekt (koffeinet i kaffet, alkoholen i vinet, nikotinet i cigaretten eller energin i chokladen) gör att vi associerar kicken med den specifika smaken.

På samma sätt som Pavlovs dreglande hundar lärde sig att en ringande klocka betydde matdags, lär vi oss att just en viss smak i munnen är extra njutbar. Pavlov provade att ändra ljudet på klockorna lite och hundarnas reaktion nästan uteblev. Din hjärna lär sig också att associera en viss föda till belöning starkare om det smakar exakt likadant varje gång. Den industriellt framställda maten, som smakar exakt likadant varje gång, skapar därför en starkare belöningsassociation.

Automatiskt kommer vårt belöningssystem att driva oss mot att söka efter och äta mer av det som belönar oss. Vi har till och med ett automatiskt, motoriskt matsökarsystem. Har du någonsin kommit på dig själv ståendes vid kylen och leta efter ”något gott” i kylen och utan en aning om hur du hamnade där. Det var inte ett medvetet val. Du visste inte ens vad du hade tänkt äta. Fötterna bara gick dit av sig själva. Det var ditt motoriska matsökarsystem pådriven av ditt belöningssystem som gjorde det.

Inlärningen fungerar även åt motsatt håll. Anthony Dickinson och Bernard Balleine berättar en intressant historia om Anthony som smakade vattenmelon för första gången och tyckte det smakade underbart gott. Några timmar senare åt han en vanlig middag med rödvin som gjorde honom tillfälligt illamående under kvällen. Dagen efter kände han sig sugen på vattenmelon igen men blotta åsynen av fruktstånden med melonerna gav honom en känsla av illamående och vattenmelonen smakade inte alls lika gott som dagen innan. Eftersom vattenmelon var den enda nya smak som kroppen hade känt strax innan illamåendet så lärde sig kroppen att det var orsaken till illamåendet även om det i verkligheten var vinet. Antony kunde för sitt liv inte förstå varför den goda vattenmelonen inte var god längre. Kanske har du någon liknande erfarenhet från ett tillfälle då du har ätit något nytt i samband med att du varit sjuk och sedan under flera år haft svårt att äta just det igen.

Inget korståg mot kraftigt belönande mat

Matindustrin lägger stora summor på forskning kring vad som ökar människors aptit och benägenhet att äta just deras produkter i större kvantitet och oftare. Matproduktionen anpassas för att aktivera vårt belöningssystem maximalt genom att anpassa konsistens och smak efter konstens alla regler. David Kessler beskriver detta mycket bra. Han var med och införde restriktioner för marknadsföringen på tobaksprodukter i USA som bidrog till att den allmänna synen på rökning förändrades från glorifiering till demonisering. Nu hoppas han kunna göra samma sak med matkonsumtion. Han vill förändra samhällets syn på när, hur ofta, vad och hur mycket det är socialt accepterat att äta och begränsa den flodvåg av marknadsföring om stark belönande ”mat” som flödar över oss. Denna förändring kan ta lång tid men Kessler ger oss några råd om vad vi kan göra redan idag. Var medveten om vad du äter, sök belöningar bortom mat och var vaksam på signaler som triggar suget att äta.

Det är lätt att hänfalla åt konspirationsteorier om hur matindustrin medvetet göder oss. Vi har hört talas om överviktiga som stämmer snabbmatskedjor för sin fetma och filmen ”Supersize me” som ställde McDonalds till svars för människors ohälsa blev mäkta populär. Men vad ska de göra? Om du tillverkar en produkt som har en fadd smak och trist konsistens jämfört med konkurrenterna så kommer du inte att vara konkurrenskraftig.

Även om Coca-cola i sitt originalrecept innehöll kokain så vill vi inte gå så långt som att säga att matindustrin producerar droger. Vår artificiella mat kortsluter inte belöningssystemet, men trycker däremot på alla knappar på kontrollpanelen.

Vår intention med det här kapitlet är inte att starta ett korståg mot snabbmaten, utan snarare att hjälpa dig att förstå hur den påverkar dig så att du kan göra bättre val. Precis som de flesta kan dricka alkohol utan att bli alkoholister så kan de flesta äta starkt belönande mat med måtta. Numera finns det till och med hälsosamma alternativ; du kan te.x. köpa en sallad eller morötter istället för pommes frites på McDonalds och välja bort majonnäsen och chipsen på Subway. Du kan äta allt men inte alltid. SCD fungerar dessutom även om du vill hänge dig åt skräpmat en dag i veckan.

Hunger är den bästa kryddan

Forskning kan nu visa på det vi redan vet; ju hungrigare du är desto godare smakar maten. Du kan säkert minnas hur mat som egentligen smakar ganska ordinärt har fått en fantastisk smak på grund av att du är hungrig. När du är mätt avtar denna effekt och du behöver godare mat för att få samma aptit.

En del av förklaringen kan man se i ett närliggande fenomen som kallas för “alliesthesia”. Det innebär att vi får smak för och blir sugna på det som kroppen har brist på. Ett extremt exempel är en fyraårig pojke som till sina föräldrars stora förskräckelse med stor förtjusning åt nävvis med salt, som om det vore socker. Pojken visade sig ha ett medicinskt tillstånd som gjorde att han hade konstant saltbrist. Saltbristen påverkade smakcentrat så att saltet var njutbart för honom.151 Ett annat exempel på detta är gravida som får sug efter konstiga saker.

Det finns alltid plats för efterrätt

Har du sett Monthy Pythons film “Meningen med livet”? Kommer du ihåg Mr. Creosote som gästar den franska restaurangen och blir itrugad allt på menyn från förrätt till efterrätt och slutligen exploderar? Detta är en oaptitlig men ganska kul beskrivning av vår förmåga att äta trots att vår kropp inte behöver mer mat och vi egentligen inte är hungriga. Har du någon gång ätit alldeles för mycket på ett julbord eller låtit de jättemätta barnen slippa äta mer av varmrätten medan de får förnyad aptit när efterrätten kommer fem minuter senare? Det är inte konstigt. Vi är skapta med en förmåga till selektiv mättnad. När det finns mat som är väldigt smaklig, energirik och har en annan smak än det vi nyss åt så stänger kroppen av mättnaden för att kunna äta och lagra. Det har gjorts experiment på övermätta möss och även de slickar i sig sött om de blir matade med det.

Forskning visar att det som bestämmer om du fortsätter att äta eller inte beror på hur du upplever smaken. Ju mättare du är desto mindre gott kommer det att smaka. I ett försök fick ett antal testpersoner provsmaka åtta olika maträtter, poängsätta dem och sedan äta sig mätta på sin favorit. Efter måltiden fick de återigen provsmaka och poängsätta rätterna. Deras favoriträtt och rätter som liknade den fick signifikant lägre poäng än innan.

God och varierad mat gör dig hungrig och fet

Ju mer varierat desto mer tycker vi om den. Typiska exempel är julbord, smörgåsbord och efterrättsbuffé.

Smaklig mat skapar större aptit. När man i labb ville göra experiment på feta råttor med diabetes typ 2 så var man tvungen att hitta sätt att göra dem feta och diabetessjuka. Man provade att utfodra dem med socker och fett var för sig utan njutbar smak och lyckades inte göra dem feta. Man fann att när man serverade dem ett smörgårdsbord av supersmaklig skräpmat såsom kakor, bullar, bakelser och snacks med olika smaker och konsistens ökade aptiten dramatiskt, de blev feta och med tiden utvecklade de även diabetes typ 2.

Det har gjorts flera studier på både råttor och människor där man studerar variationens inverkan på matintag och aptit och man kan konstatera att smaklig och varierande mat ökar matintaget.

I ett omtalat försök lät man försökspersoner endast äta en smaklös måltidsersättning genom sugrör under en viss period. Försökspersonerna fick äta hur mycket de ville, men bara av måltidsersättningen via sugröret. Resultatet blev att de normalviktiga låg kvar på sin vikt medan de överviktiga kraftigt minskade sitt energiintag och rasade snabbt i vikt. Det väcker frågor kring drivkraften att äta hos feta personer. Kan det vara så att feta personers ätande är i högre grad styrt av lust och belöning än smala? Var det därför de tappade mer aptit än sina smala gelikar i experimentet? Måltidersättningen i experimentet hade en tråkig smak och serverades hela tiden i samma flytande konsistens vilket gjorde den ganska tråkig. En stor del av belöningen av att äta uteblev och aptiten hos de överviktiga gick ner drastiskt.

Pulverdieter fungerar sannolikt på detta sätt. Men det förutsätter att du inte “belönar” dig med kalorifritt godis. Problemet med pulverdieter är att du förr eller senare måste börja äta som vanligt igen varpå du kommer börja trigga igång belöningssystemet igen med god smak.

Alla dieter som utesluter viss mat fungerar till viss del för att maten blir mindre smaklig och varierad. Atkinsdieten var i början en framgångsrik diet. Kan du tänka dig hur svårt det måste ha varit att hitta varierade måltider? Nu finns det till och med Atkinsgodkänt godis för den som är sötsugen och även om de innehåller begränsat med kolhydrater och förhoppningsvis inte stör ketosen så verkar de starkt på belöningssystemet. Om du vill gå ner i vikt så tänk två gånger innan du äter smaklig mat. Den kommer att öka din aptit, ditt matintag och din vikt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting