Tillgänglighetshypotesen

Efter att ha satt oss in i olika teorier och förklaringar så tycker vi oss se en hypotes om tillgänglighet som vi vill presentera. Vi ser ett mönster i hur tillgänglighet och smaklighet på mat både gör oss fetare och förändrar matens roll som i sin tur gör oss fetare. Mat har gått från att vara näringsintag till att bli kickar och underhållning.

Aldrig tidigare har det funnits ett sådant överflöd av mat som i dagens västvärld. Variationen och tillgängligheten är enorm och på det sättet en matmiljö som vi inte tidigare har ha

ft. Mat handlar inte längre om överlevnad utan om njutning, underhållning och upplevelse. Denna utveckling går hand i hand med fetmaepidemin. När mat blir belöning så blir vi feta. Denna tillgänglighet på mat startade med upptäckten av kokkonsten redan för 1 miljon år sedan.

 

 

Tillgängligheten på god och energifylld mat har ökat lavinartat.

Kokkonsten

Vår förmåga att förädla maten på konstgjord väg är mycket gammal. Enligt Richard Wrangham började människosläktet använda eld redan som homo erectus (en miljon år sedan). I en banbrytande teori om vårt ursprung förklarar Wrangham144 att övergången från rå till lagad kost har varit den viktigaste komponenten i människans evolution . Tillagning av kosten gjorde den lättsmält vilket ledde till att vi kunde tillgodogöra oss mer av näringen och inte behövde äta lika mycket. Vår mag-tarmkanal krympte och hjärnan fick energi att växa145. Förädling av mat startade och dagens matindustri har tagit över stafettpinnen. Lättsmält, energität, supersmaklig och lättillgänglig mat. Det har förändrat oss.

Jordbruk

Jordbruket uppkom för ca. 10 000 år sedan. Det utvecklades i takt med att människan organiserade sig som bofast i allt större samhällen och med kraftigt ökande befolkning. Det gamla sättet att anskaffa mat direkt från naturen (jägare/samlare-metoden) fungerade inte längre eftersom den var extensiv (krävde stora arealer och förflyttning när tillgångarna tog slut). För att säkra tillgången till mat, fick man hjälpa naturen på traven, först bara genom att rensa bort ogräs och senare började vi även avla fram arter som gav maximal näring per ytenhet. Efterhand hittade vi på sätt att lagra maten och fick på så vis ett mer jämnt energiintag till skillnad från tidigare då man svalt om jakten gick dåligt eller om skörden slog fel.

Matindustrin

Industrialismen kom, folk flyttade in till storstäderna och det blev nödvändigt att maten tålde långa transporter till staden (pastörisering, torkning, konservering skyddade oss från bakterier och matförgiftning). Kvinnor (och barn) började jobba i fabriker och fick mindre tid över till att laga mat. Frysen uppfanns och i USA lanserades den frusna portionsförpackade middagen “TV-dinner“ som man skulle äta framför TVn. Det var tydligen en god idé för vi gör det än idag. Sedan dess har matindustrin förenklat, förbilligat och försnabbat vår mat in absurdum.

Snabbmatsrestauranger

Snabbmaten växte fram. Den gjorde maten billigare och om möjligt ännu mer snabb och lättillgänglig. Snabbmaten är perfekt för den som lever ett alltför hektiskt liv för att hinna laga mat. Du behöver inte ens kliva ur bilen.

Matindustrin har varit mycket bra på att utvinna några få billiga råvaror i stor skala och en effekt av det är att olika typer av industriellt producerad mat innehåller i princip samma råvaror (tex majs och socker). Subventionen på majs i USA visar hur illa det kan bli. När du i USA beställer en pommes frites på en snabbmatsrestaurang kommer du få potatis friterad i majsolja (subventionerad). Om du vill ha en hamburgare så har kossorna du äter fötts upp på majs och brödet är sötat med majsstärkelse (subventionerat igen) och om du beställer en läsk så är den proppfull med High Corn Fructose Syrup/majssirap (subventionerad). Det är dock svårt att vetenskapligt styrka att det är ohälsosamt att äta samma (och dessutom kraftigt processad) mat om och om igen.

Skräpmaten

Skräpmat är produkter vars enda syfte är att få oss att njuta. De har inget med näringsintag att göra. Det är godis i alla former, snacks, glass, kaffebröd o.s.v. Tillgängligheten på skräpmat är enorm och vårt belöningssystem älskar skräpmat. Det finns något för varje smak; sött, salt och fett i olika kombinationer. Sött, salt och fett råkar vara de ämnen som vårt belöningssystem har en medfödd känslighet för. Sött, salt och fett gör oss lite matgalna (åtminstone de flesta av oss). Tänk dig att du skulle rensa ut all skräpmat från en 7-eleven butik eller annan kiosk. Alla produkter vars enda syfte är att få dig att njuta skulle bort. Vad skulle vara kvar? En och annan banan, någon brödbit och lite mjölk kanske. Gå in i din vanliga livsmedelsbutik med samma ögon och fundera på vad som egentligen är mat.

Olle berättar:

”Förra veckan var vi i Gnesta och hälsade på en godisgrossist. Han visade oss godis som inte finns i vanliga butiker men som säljer som smör i solen till barn på marknader. Detta godis var mer leksak än godis. Det var klubbor som blinkade, munspray med godissmak, flytande godis i mininappflaska, smycken av godis. Syftet med dessa produkter är självklart inte näring, inte heller ger de särskilt stark njutning, nej, godiset har tagit steget in i underhållningsbranschen och upplevelseindustrin. McDonalds har sedan länge förstått detta och gör Happy meal. Godiset är en lekupplevelse för barnen. Kan man komma längre från mat än så och hur formar detta ett barns relation till sånt man stoppar i munnen, tuggar och sväljer? Vi var både fascinerade och förfasade efter vårt besök.”

 

Våra kommentarer

Vissa säger att man bara ska äta den mat som en husmor 1950 skulle ha känt igen. Det är en intressant tanke. Vi äter så mycket kemiskt producerad mat att vi knappt reagerar på att vi inte ser råvaran. Kanske skulle vi förändra vårt sätt att tänka på mat lite om vi såg vilken råvara som maten är gjord av.

Bodyhack:

Under en vecka: ät bara det som din mormor skulle ha känt igen och avstå från “mat” som har som enda syfte att få dig att njuta (om du är på SCD så gör du förmodligen redan detta sånär som på en och annan proteinshake och ätardagen).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting