Man the hunter

Läser en gammal klassiker ”Man the hunter” från 1966.  Det är en samlingsvolym med diverse vetenskapliga artiklar som belyser olika aspekter av samhällen av typen jägar/samlare. Den belyser en rad olika områden som t.ex. ekonomi, ekologi, sociologi, nutrition, evolution, population, demografi och hälsa.

Boken har fått utstå en hel del kritik p.g.a. en mycket inflytelserik artikel av Washburn och Lancaster (”The Evolution of Hunting”) som  framhäver den jagande mannen som den viktigaste evolutionistiska faktorn för människan.  De gick så långt att de hävdade att hela vårt intellekt, känslor, motorik, vår förmåga till samarbete och ha att bygga samhälle är alla är evolutionära produkter av vår anpassning till jakten (s 293). De bortsåg helt från att det egentligen var samlandet (som utfördes av kvinnorna) som var det som bidrog mest till att mätta magarna och att överleva.

Boken beskriver studier av nutida jägar/samlargrupper, eller i alla fall under de senaste 100 åren, långt efter att det ursprungliga levnadssättet påverkats av jordbruket. Ett stort problem är att det är svårt att finna rena jägar/samlare. Minsta inslag av fiske, jordbruk eller betydande utbyteshandel med jordbrukskulturer innebär att gruppen blir diskvalificerad som jägare/samlare. I praktiken måste analysen bygga på extrapolering och kvalificerade gissningar baserade på de  få rester av jägar-/samlarkulturer som finns kvar. Det blir därmed svårt att bedöma om dessa kulturer verkligen återspeglar hur det verkligen fungerade innan jordbruket bredde ut sig.

Några intressanta observationer:

Överflöd – Ingen svält

Det är ytterst sällan ett jägarsamlarsamhälle upplever svält eller matbrist. Även under de värsta torrperioderna klarar de Afrikanske jägar-/samlarna alldeles utmärkt och behöver bara jobba 10-20 timmar per vecka för att skaffa mat, detta samtidigt som närliggande jordbrukssamhällen genomlider svåra svältkatastrofer. Till detta ska man dessutom lägga att dessa jägarsamhällen har med åren blivit mer och mer undanträngda till mindre bördiga trakter i takt med att jordbrukarna och boskapsskötarna tagit över marken. Innan jordbrukets uppkomst så levde de troligen i ännu större överflöd.

Jakten ej nödvändig

I de ursprungliga afrikanska jägarsamhällen har faktiskt jakten en ganska liten betydelse för kosten. Maten man får genom att samla frukt, rötter, nötter och annat från naturen är en 100% pålitloig källa. En jakt har betydligt mindre chans att lyckas (c:a 25% chans) jämfört med samlandet (100% chans). Jakten kräver också mer energi jämfört med samlandet.

Även om en större delen av maten inte kommer från jakten så betraktar de sig själva som jägare. Det finns två förklaringar till detta. Den första förklaringen är att rotfrukterna och annan mat som samlas in är oftast ganska smaklös och fungerar närmast som bukfylla. Köttet ger en en efterlängtad variation till kosten. Den andra förklaringen är att köttet har högre status eftersom det inte finns i överflöd och kräver högre arbetsinsats och uppskattas därmed högre.

Jägarsamhällen som lever i kallare klimat, t.ex. inuiterna är självklart helt beroende av jakt. Förhållandet mellan jakt och samlande beror på breddgraden: i tropiskt klimat klarar man sig utmärkt med bara samlande, lite mer  norrut måste det till lite mer inslag av fiske för att sedan längst upp i norr (polcirkeln) helt övergå till jakt. Så frågan är om de ska anses vara mest representativa för det vi kallar jägar/samlarsamhälle, är det de afrikanska bushmännen som huvudsakligen livnär sig på nötter och rotfrukter, eller är det inuiterna som bara lever på jakt?

De socoilogiska studier som redovisas i boken för rena jägarkulturer (typ inuiterna) är knappast något åtråvärt; svält, massdöd. Infanticid är vanligt förekommande: man dödar nyfödda flickor eftersom de inte kan hjälpa till med jakten och är därmed en belastning för gruppen. Vet inte om detta är något man ska ha som förebild?

Våra ”urspungliga” kost

En intressant artikel i början av boken skriven av Richard B Lee (”What Hunters Do for a Living, or, How to Make Out on Scarce Resources”), där han gör en ny analys av den etnografiska atlasen som precis publicerats (refererens Murdock 1967).  Lee konstaterar att de flesta jägar/samlarkulturer i själva verket livnärde sig på samlande av vegetabilier.

Problemet med den etnografiska atlasen var att insamlandet gjordes av etnografer och andra personer som inte hade något specifikt intresse för nutrition. Dessa etnografer var dessutom män som fick bäst kontakt med den manliga delen av befolkningen och underskattade betydelsen av kvinnornas samlande. Sannolikt färgades även intrycken av idealbilden av människan som ”den store jägaren”.

Det var denna atlas som Cordain utgick ifrån när han designade sin palelolitiska diet (referens Cordain 2000). Cordains studie av atlasen verkar dessutom ligga till grund för Staffan Lindbergs bild av paleolitisk diet (referens Lindberg 2003 s. 37 och Lindberg 2010 s. 33) Detta kan vara bra att  känna till om man studerar olika paleodieter.

Bra att reflektera över är att de första homonoider som anpassade sig till att överleva i kallt klimat i Europa med hjälp av jakt troligen var neandertalarna (som dog ut för 30.000 år sedan). Den moderna homo sapiens vandrade ut till Europa för bara 60 000 år sedan och borde då ha varit varit omnivorer med huvudsakligt fokus på samlande. Det måste bli slutsatsen om man ska använda moderna bushmän som en modell för våra tidiga förfäder.

Hur som helst verkar det var tydligt att homo sapiens redan från början hade en hög grad av flexibilitet. Det är denna flexibilitet som vi ser i dagsläget när man förundras över hur många olika sorters dieter som verkar fungera för oss. När man ser detta så blir det svårt att tänka sig att det finns en enda ursprungligen kost som det är ”meningen” att vi ska äta.

Människan verkar snarare vara byggd som opportunistisk   omnivor (d.v.s äter vad som helst som råkar vara tillgängligt) och kan överleva på de mest extrema dieter, det är troligen denna flexibilitet som gjort oss så framgångsrika att vi konkurrerat ut alla andra homonoidarter.

Ekologi och överflöd

Även om man tänker sig att dessa människor lever i ”ett med naturen” så var deras beteende långtifrån vad vi skulle betrakta som hållbart. När man plockade rötter tog man allting och lämnade inte kvar något så att plantan kunde fortsätta växa. Likaså högg man helt sonika ned grenen från ett frukträd istället för att bara skörda frukterna från det.

Men trots detta klarade sig naturen bra, eftersom det finns enorma marginaler och ett stort överflöd. När man frågade en en medlem av !Kung varför de inte anammat jordbruket blev svaret: ”Varför ska vi ägna tid åt att plantera när det finns så mycket mongongongnötter i världen?”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting