Sparsamma gener-hypotesen

Man har länge talat om giriga eller sparsamma gener. Hypotesen utformades av James Neel 1962 och bygger på idén att de flesta av oss har gener från individer som har överlevt svält och missväxt och anpassat sig till det under miljontals år. De som överlevde var de som kunde lagra energi istället för att förbränna den direkt.

Jordbruket har funnits i ca. 10 000 år. I evolutionära tidsperspektiv så är det en väldigt kort tid. Detta används som ett argument för att vi ännu inte skulle ha hunnit anpassa oss till det genetiskt. Innan jordbrukets uppkomst kunde vi inte långtidsförvara mat utan var beroende av det vi fann eller jagade från dag till dag (samlar/jägar-samhället). Om det blev torka, översvämning eller någon annan naturkatastrof så blev tillgången på mat begränsad under flera månader. De som överlevde den här typen av svält var de med extra fettdepåer. De som hade stora muskler, minimalt med fett och hög ämnesomsättning dukade snabbt under. De som överlevde var alltså våra förfäder ”tjockisarna”. Deras gener dominerade eftersom de hade ett evolutionärt övertag. Detta skulle betyda att människokroppen är anpassad för att klara av ett högt energiintag och däremellan svältperioder.

Enligt hypotesen så har det länge funnits ett överlevnadsvärde i att lagra extra mycket fett och inte bränna det i onödan. Detta kallas för sparsamma gener.

Enligt denna hypotes kan vissa äta hur mycket som helst utan att bli feta. De har gener som härstammar från bördiga tempererade klimatzoner och har inte lika stort inslag av sparsamma gener i populationen. De har lättare att förbränna energi och bygga muskler. En teori är att leptinresistens under tider av svält var en överlevnadsfördel. Utan leptinresistens skulle kroppen ha bränt av överskottsenergin och inte lagrat den som fett.

Enligt hypotesen om den sparsamma genen så har arvsmassan gång på gång tvingats anpassa sig till att klara svält. Effekterna av detta är en obalans, där kroppen är restriktiv med att utnyttja energireserverna, men mycket effektiv med att lagra energin som kommer in. När en person ökar sitt energiintag så lagras det som fett i fettcellerna snabbt och effektivt. När samma person minskar sitt energiintag så snålar kroppen med förbränningen och vill inte göra av med sina fettdepåer.

Att vi drabbas av hjärt-/kärlsjukdomar på grund av de sparsamma generna utgör inte ett tillräckligt stort selektionstryck för att utrota sparsamma gener eftersom de flesta drabbas av dessa sjukdomar först när de blir äldre och redan har hunnit skaffa barn. Då har generna redan förts vidare till nästa generation. Den enda gången naturliga urvalet utövar ett tryck mot de sparsamma generna är via infertilitet orsakad av fetma. Evolutionen hjälper oss alltså inte att bli gamla utan ser bara till att vi lever tillräckligt länge för att få barn.

Kritik

Sparsamma gener-hypotesen är mycket tilltalande och har med tiden kommit att betraktas som en sanning. Leptin- och insulinresistens och teorin om belöningssystemet passar in bra i denna hypotes. Men den har på senare år börjat ifrågasättas eftersom den inte förklarar varför hela 30% av befolkningen är normalviktig och immun mot fetmaepidemin.110

Svält först under jordbruket

De förmodade svältkatastroferna som hypotesen med sparsamma gener bygger på är en relativt modern företeelse. När vi levde som jägare/samlare var vi nomader och flyttade när tillgången på mat började tryta. Vi åt sannolikt med en större variation innan jordbrukets tillkomst. I och med jordbruket blev vi mer beroende av enstaka födoämnen (majs, vete). Då orsakade missväxt svält. Ytterligare finns det bevis för att de flesta svältkatastrofer i första hand inte ens beror på vädret utan snarare har haft politisk bakgrund (ett modernt exempel är svältkatastrofen i Kina under ”det stora språnget” på 60-talet).

Fetma – ingen fördel vid svält

Även om vi skulle acceptera argumentet med svältkatastrofer så kan man notera att feta personer inte verkar ha något större överlevnadsvärde jämfört med smala. Död under svält beror inte i första hand på energibrist utan brist på näringsämnen och matförgiftning då man i desperation har ätit otjänlig föda (rutten eller giftig mat). Under andra världskriget i Holland åt människor till exempel giftiga tulpanlökar. Dessutom har feta personer högre energiomsättning än smala och är hungrigare vilket snarare talar för att de feta skulle drabbas först vid en svältkatastrof. Vidare kan man ifrågasätta hur stort selektionstryck tillfälliga svältkatastrofer med endast 5 % dödligheten utgör.

Våra kommentarer

De enda djur som får liknande fetma som vi är våra husdjur. De djur i det fria som blir feta saknar naturlig fiende och har perioder på året med dålig tillgång på föda. Detta ser vi hos både isbjörn, som under sommaren har mycket lite föda och brunbjörn, som går i ide och då inte äter. De har en livsviktig förmåga att äta upp sig (isbjörn på sälfett och brunbjörn på bär). Deras fetma verkar inte ge några ohälsosamma konsekvenser som för oss.

Om uppgifterna med att svält inte var vanligt förkommande i jägar/samlar-samhället så faller hypotesen om sparsamma gener pladask.

Denna hypotes förklarar varför vissa blir feta men om det var en så stark överlevnadsfördel så borde evolutionen ha gjort att samtliga av oss har dessa gener. Hypotesen förklarar inte varför vissa människor verkar vara immuna mot fetma. Det känns lite som att hypotesen skapades för att trösta den som är fet med att man har bra gener för överlevnad. Men är det så? Många av oss dör av fetmarelaterade sjukdomar och siffran ökar varje år. Den hjälpsamma övervikt som björnen har verkar inte vara lika hjälpsam för människan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Viktcoaching

Har du bestämt dig för att skapa en smal livsstil och vill ha vägledning och pepp?

Läs mer om viktcoaching!

Vår bok är ute nu!

Fyratimmarskroppen

Läs mer om vår resa ner i vikt i vår bok. Denna bok är sprängfull av inspiration, vetenskapliga rön och våra egna erfarenheter kring viktminskning och bygger vidare på Timothy Ferriss bok ”4-timmarskroppen”. Läs denna bok fristående eller som ett komplement till Ferriss bok.
Vi har lyckats, nu vill vi att du ska lyckas!

Köp den på Bokus eller Adlibris eller i vanliga bokhandeln.

"Knäck koden - gå ner i vikt : din guide till 4-timmarskroppen" av Jenny Axelsson och Olle Furberg

ISBN10: 9174377671
ISBN13: 9789174377675


 

Bloggar

  • Kroppspositivism – ett sätt att må bra idag onsdag 14 juni, 2017

    Så levde de lyckliga i alla sina dagar …  Jag har alltid undrat vad som händer efter att prinsessan fått sin prins då de, som det sägs, ska leva lyckliga i alla sina dagar. Vi lär oss tidigt att vi … Läs mer

  • Misstag betyder inte hopplöshet fredag 24 februari, 2017

    ”Jag tog ett snedsteg förra veckan, jag åt bröd till frukost och sedan lite annat som inte var planerat. Jag gjorde det medvetet och med sans och dagen efter var jag tillbaka på banan igen utan att känna frustration, skam och hopplöshet, utan … Läs mer

  • Tillskott för viktnedgång – funkar det? fredag 23 december, 2016

    I grund och botten handlar viktnedgång om att äta mindre kalorier än man förbrukar och på så sätt få ett energiunderkott. Det finns många alternativa vägar dit varav de populäraste är diet, träning och tillskott. Jag tänkte här bara lite … Läs mer

 

 

Free Dreamweaver Templates | Cheap Web Hosting